Rýhanı jańǵyrý
Sheberler sheshimin tapqan
Metaldan – altyn, kúmis, mys, jez, alúmını, qańyltyr, qorǵasyn.
Aǵashtan – emen, úıeńki, qaıyń, tal, arsha, tobylǵy.
Asly tastar – aıtas, jaqut (ıahonat), laǵyl (rýbın), injý (korall), marjan (jemchýg), láýlik tas, gaýhar (brıllıant), mármár (mramor), beriktas (granıt), kóriktas, qubyltas (aleksandrıt), qulpyrmatas (perlamýtr), merýert, zúbarjat (hrızolıd), zertas (ıashma), aqyq (serdolık), jarqyraýyq (samosvet), qystas, jazaǵ, dúr (ıantar), josatas (boıaý), áktas, jumsad, sýtas (hrýstal), kóktas (malahıd), zamartas, asfar (topaz), fırýza (bıreza), opal, sanbadat, seılontas, zýmret (ızýmrýd), monshaq.
Mal ónimderi – jylqy, qoı súıekteri, múıiz, teri, jún, qyl, shýda, taramys, tuıaq.
Matalar – syrt kıimdik, jibek jáne túrli matalar.
Syrt kıimdik, qymbat matalar – barqyt, tuqaba, beren, bıqasap, búlde, dúrıa, qamqa, qoıqyn, qyjym, maqpal, maýyty, mándala, paıy, barshyn, parsha, púlish, sań, tapta, úshtap, tibek, shuǵa, mana, lámbók, dyrab, manat, masaty, baıraq, borlat, boıaq, buıdas, zıpýn, daby, sylań, qasapdar, qalamy, qymqap, qulpy.
Jibek matalar – barshyn, kánipas, káris, kúlánkór, kúldári, qatıpa batsaıy, sárpińke, tapta, torǵyn, torqa, sháıi, qyrmyzy, atlas, káneýiz, mańluq.
Turmystyq juqa matalar – zon, aqsup, borlat, bomazı, boıaq, daby, syńsyma, suryp, sáten, sısa, shaǵı, bátes, tek, zárip, sarja, qumash, orysqol, taıǵaq.
Arzanqol matalar – lámbók, lástik, shydaǵan, bóz, dáke, kenep, supy, teptik, úldirik, shójim, shyt, aqzý, tik, tiben, sáldebóz, kún - tún, metketon.
Basqa zattar – qamys, shı, jalpaq qoǵa, tas, shyny, toz, jylannyń bas súıegi, úki tuıaǵy, pil súıegi (dandan), kıik múıizi, kıik sıraǵy (qamshy sap).
Tigis ataýlary – aıqas tigis, altyndap tigý, batyryp tigý, bederlep tigý, búgis tigis, búrme tigis, esip jórmeý, japsyrý, jórmeý, jara tigis, kókteý, kópirtip tigý, qabý, qoıý tigis, marjan tigis, óbistirý, syrý, tańdaı tigis, tebe tigý, tepshý, túktep tigý, tumarsha, torlaý, «tyshqan iz», shalyp tigý, shansha tigý, qabyrǵa tigis, qýsyrý, sharbaqtap tigý, yzý.
Ázirlegen
Begimhan KERİMHANULY
Qazaqstan Jýrnalıser Odaǵynyń múshesi
Rýhanı jańǵyrý. Sheberler sheshimin tapqan
Sheberler sheshimin tapqan
infohub.kz redaksıasy · 2024 j. 5 naýryz559 qaralym
#jylqy#shýda#rýhanı jańǵyrý#teri#qyl#múıiz#sheberler sheshimin tapqan#qoı súıekteri#jún
Usynylady
Jasandy ıntellekt jáne qazaq tili: Talǵarda mańyzdy jıyn ótti
Talǵar aýdanynda jasandy ıntellekt dáýirinde ana tilimizdiń taǵdyry men rýhanı qundylyqtar máselesi talqylandy. Jıynda qazaq tiliniń sıfrlyq keńistiktegi básekege qabilettiligin arttyrý joldary qaraldy.
infohub.kz редакциясы·2026 j. 19 naýryz
Beıimbet Maılın – qazaq áńgimesiniń qas sheberi
Beıimbet Maılın – qazaq áńgimesiniń qas sheberi.
infohub.kz редакциясы·2024 j. 5 naýryz
HİH ǵasyr basyndaǵy qazaq ádebıetine sholý
Qazaq ádebıeti 9 - synyp
infohub.kz редакциясы·2024 j. 5 naýryz
← ArtqaDerekköz: bilimdiler.kz

