Ýganda opozısıasynyń jetekshisi Kızza Besıge sot otyrysynda esinen tanyp, aýrýhananyń jansaqtaý bólimine jatqyzyldy, dep habarlaıdy infohub.kz saıty.
Besıge sársenbi kúni óz advokattarynsyz sottalýyna narazylyq bildirip, sot zalynda qulap qaldy. Onyń bas advokaty Erıas Lýkvago bılik tarapynan ustalyp, oǵan memlekettik satqyndyqty habarlamady degen aıyp taǵyldy.
Besıgeniń áıeli, BUU-nyń JITS jónindegi birlesken baǵdarlamasynyń (UNAIDS) atqarýshy dırektory Vınnı Bánıma X áleýmettik jelisinde Besıgeniń Kampaladaǵy Mýllago memlekettik aýrýhanasynda jansaqtaý bóliminde essiz jatqanyn jazdy. «Qulaǵanǵa deıin ol ózine zıan keltirilip jatqanyn aıtyp aıqaılady», — dedi ol.
Besıgeniń jaqyn serigi Ingrıd Týrınaýe Assoshıeıted Pres agenttigine olarǵa Besıgeni kórýge ruqsat berilmegenin aıtty. «Ol jansaqtaý bóliminde jatyr, eshnársege jaýap bermeıdi», — dedi ol. Ol sondaı-aq Besıgeniń jeke dárigeri ony birneshe saǵattan keıin ǵana kóre alǵanyn qosty. Ýganda túrme júıesiniń ókili pikir bildirýden bas tartty.
Besıgege qatysty is daýly, óıtkeni Ýganda prezıdenti Ioverı Mýsevenı men onyń uly, áskerı bas qolbasshysy general Mýhýzı Kaınerýgaba oǵan qarsy pikir bildirdi. Kaınerýgaba Besıgeni ákesin óltirýdi josparlady dep aıyptap, ony «óli adam» dep atady. Al Mýsevenıdiń ózi Besıge «óte aýyr qylmystarǵa» jaýap berýi kerek ekenin aıtty.
Sońǵy kúnderi prokýrorlar Besıge men basqalardyń úkimetti qulatýdy josparlaǵanyn dáleldeıtin dáleldemeler usyndy. Besıgeniń saıası partıasy oǵan qoıylǵan aıyptar jalǵan jáne saıası sebepti dep otyr.
Besıge bir kezderi Ýgandanyń eń kórnekti opozısıa qaıratkeri boldy. Ol sońǵy ret 2016 jyly prezıdenttik saılaýǵa qatysyp, keıin avtorıtarly basqarý áskerge súıenetin elde saılaý ýaqytty bosqa ketirý dep málimdedi. Besıge 2024 jyldyń qarashasynda Kenıa astanasy Naırobıde joǵalyp, keıin Kampaladaǵy áskerı trıbýnalǵa ulttyq qaýipsizdikke qaýip tóndirdi degen aıyppen keltirildi. Qylmystyq is azamattyq sotqa berilip, aıyp memlekettik satqyndyqqa ózgertildi, bul ólim jazasyna kesilýi múmkin.
Besıge bir kezderi Mýsevenıdiń 1986 jyly bılikke kelýine kómektesken partızan soǵysynda senimdi odaqtasy boldy, tipti onyń jeke dárigeri jáne áskerı kómekshisi qyzmetin atqardy. Keıin ol prezıdenttiń qatań synshysyna aınalyp, Mýsevenıdiń alǵashqy jyldardaǵy demokratıalyq ýádesine satqyndyq jasap, avtorıtarızmge bet burǵanyn aıyptady. Prezıdenttik merzim men jas shekteýleri joıyldy.
Mýsevenı qańtardaǵy daýly saılaýda jeńip, qatarynan jetinshi merzimge prezıdent boldy. Onyń osy saılaýdaǵy basty qarsylasy Bobı Vaın qaýipsizdikten qorqyp, elden ketip qaldy.


