Serena Ýıláms pen Karlos Alkaras AQSh ashyq chempıonatynyń aralas juptyq týrnırinde qazirgi áıelder jubynyń chempıonymen kezdesedi. Ýıláms pen Alkaras seısenbide Erın Rýtlıff pen Lloıd Glasspýlmen birinshi raýndta oınaıdy. Bul Ýılámstyń 2022 jyldan beri AQSh ashyq chempıonatyndaǵy alǵashqy machy bolady. Bul týraly infohub.kz habarlady.

Arına Sobolenko men Novak Djokovıchke odan da qıyn bolýy múmkin. Eń tómengi jalpy jeke reıtıńke ıe bolǵandyqtan, 16 komanda arasynda birinshi nómirli jup retinde tanylǵan olar Katerına Sınákova men Genrı Pettenniń komandasymen kezdesedi. Sınákova men Petten óz týrlaryndaǵy №1 jup oıynshylary. Birinshi raýnd pen shırek fınal seısenbide ótedi. Jartylaı fınal men fınal sársenbide.

Ýıláms pen Alkaras dúısenbide ótken irikteý týrnırinen shyqqan komandalardyń birimen oınaýy tıis edi. Olar Rýtlıff pen Glasspýl bolyp shyqty. Olar eki machta jeńiske jetip, negizgi týrnırge joldama aldy. Rýtlıff Gabrıela Dabrovskımen birge ótken jyly AQSh ashyq chempıonatynda áıelder jubynyń ataǵyn jeńip alǵan bolatyn. Olar sondaı-aq 2023 jyly da chempıon atandy.

Sobolenko men Djokovıch Leıla Fernandes pen Frensıs Tıafomen oınaýy kerek edi. Biraq Tıafo jeksenbide Sınsınnatı ashyq chempıonatynyń fınalynda Artýr Fılsten jeńilgennen keıin dúısenbide aralas juptan bas tartty. Bul irikteýde jeńilgen komandaǵa negizgi týrnırge qatysý múmkindigin berdi.

Sınákova men Petten eki machta da jeńiske jetip, negizgi týrnırge shyqty. Rýtlıff pen Glasspýlǵa ekinshi machta jol bergen Krıstına Mladenovıch pen Marselo Arevalo qalǵan oryndy ıelenip, Karolına Mýhova men Iakýb Menshıkpen oınaıdy.

Segiz komanda qatysatyn irikteý týrnıri bıyl qosyldy. Bul dástúrli jup oıynshylaryna AQSh ashyq chempıonatynyń ataǵy úshin kúresýge múmkindik berý úshin jasaldy. Ótken jyly týrnır qaıta qurylǵan kezde — jeńimpazdarǵa 1 mıllıon dollar syıaqy taǵaıyndaldy — jeke reıtıńke negizdelgen tikeleı qatysý jup oıynshylaryn shettetti.

Ýıláms Nú-Iorkte jeke synda oınaýdy josparlap otyrǵan joq. Sáýirden beri oń qolynyń jaraqatyna baılanysty oınamaı júrgen Alkaras jeke syndaǵy ataǵyn qorǵaý úshin qaıta oralady.