- 05 naý. 2024 01:30
- 480
Beıneleýish sózder
Beıneleýish sózder (slaıd)
Beıneleýish sózder – tabıǵattaǵy zattardyń ár alýan kúıin kórý arqyly sıpattaý, beıneleý nátıjesinde jasalatyn sózder.
Mysaly: jalt qarady, mań - mań basady, jelp - jelp etedi, jarq - jarq etti.
Mysaly: Kenetten shyqqan daýysqa Botagóz «á» deýge úlgermeı, júrisin kilt toqtatyp, jalt qarady. (S. Muqanov)
Berilgen mysaldardaǵy kilt sózi birden, tez toqtaýdy, jalt sózi shapshań burylyp qaraýdy bildirip tur.
Beıneleýish sózder kómekshi etistikpen (kóbinese et kómekshi etistigimen) tirkesip jumsalady. Mysaly: jalp ete tústi, jalt qarady, qalt etti, erbeń etti qaıqań etti, sylań etip shyǵa keldi, tyrjyń etti t. b. beıneleýish sózder qaıtalanyp, qosarlanyp, kómekshi etistikpen tirkesip jumsalady. Mysaly: jalt – jult, mań – mań, Búgjeń – búgjeń júrdi, qıqań – qıqań etti t. b.
Ertegi aıtsa, urshyǵyn
Umytyp ájem ketedi.
Jerde jatqan júndi alyp,
Qaıta - qaıta tútedi.
Basy qalt - qalt etedi,
«Erte, erte, erte eken...»
Aýzy balp - balp etedi.
Yrǵalyp qarǵa qarq etti; irimshik jerge salp etti,- degende, «salp» degen sóz dybysty emes, qarǵanyń aýyzynan irimshiktiń jerge qaraı túsip bara jatqan ıa túsken kezindegi kórinis elesin, sol kórinistiń beınesin bildiredi.
Adamnyń júrisi
búrseń - búrseń
Domalań - domalań
Qaıqań - qaıqań
Shoınań - shoınań
Erbeń - erbeń
Qalbań - qalbań
Balpań - balpań
Tompań - tompań
Beıneleýish sózder – tabıǵattaǵy zattardyń ár alýan kúıin kórý arqyly sıpattaý, beıneleý nátıjesinde jasalatyn sózder.
Mysaly: jalt qarady, mań - mań basady, jelp - jelp etedi, jarq - jarq etti.
Mysaly: Kenetten shyqqan daýysqa Botagóz «á» deýge úlgermeı, júrisin kilt toqtatyp, jalt qarady. (S. Muqanov)
Berilgen mysaldardaǵy kilt sózi birden, tez toqtaýdy, jalt sózi shapshań burylyp qaraýdy bildirip tur.
Beıneleýish sózder kómekshi etistikpen (kóbinese et kómekshi etistigimen) tirkesip jumsalady. Mysaly: jalp ete tústi, jalt qarady, qalt etti, erbeń etti qaıqań etti, sylań etip shyǵa keldi, tyrjyń etti t. b. beıneleýish sózder qaıtalanyp, qosarlanyp, kómekshi etistikpen tirkesip jumsalady. Mysaly: jalt – jult, mań – mań, Búgjeń – búgjeń júrdi, qıqań – qıqań etti t. b.
Ertegi aıtsa, urshyǵyn
Umytyp ájem ketedi.
Jerde jatqan júndi alyp,
Qaıta - qaıta tútedi.
Basy qalt - qalt etedi,
«Erte, erte, erte eken...»
Aýzy balp - balp etedi.
Yrǵalyp qarǵa qarq etti; irimshik jerge salp etti,- degende, «salp» degen sóz dybysty emes, qarǵanyń aýyzynan irimshiktiń jerge qaraı túsip bara jatqan ıa túsken kezindegi kórinis elesin, sol kórinistiń beınesin bildiredi.
Adamnyń júrisi
búrseń - búrseń
Domalań - domalań
Qaıqań - qaıqań
Shoınań - shoınań
Erbeń - erbeń
Qalbań - qalbań
Balpań - balpań
Tompań - tompań
Nazar aýdaryńyz! Jasyryn mátindi kórý úshin sizge saıtqa tirkelý qajet.