- 05 naý. 2024 03:57
- 315
Qazaq ádebıetindegi tuńǵysh roman – Baqytsyz Jamal
Sabaqtyń taqyryby: Qazaq ádebıetindegi tuńǵysh roman – Baqytsyz Jamal
Sabaq negizdelgen oqý maqsaty: 8. A/I1. Ádebı shyǵarmanyń kompozısıasy. Kompozısıany tutastan bólshekke, bólshekten tutasqa qaraı taldaý.
Sabaq nátıjesi:
Oqýshylardyń barlyǵy: Oqýshylar shyǵarmany taldaýda óz oıyn bildiredi;
Oqýshylardyń kóbisi: Shyǵarmanyń kompozısıasyn anyqtaıdy;
Oqýshylardyń keıbiri: Shyǵarmany tutastan bólshekke, bólshekten tutasqa taldaıdy;
Baǵalaý krıterııi: Shyǵarma kompozısıasyn tutastan bólshekke, bólshekten tutasqa qaraı taldaıdy
Tildik quzirettilik: Pándik leksıka men termınologıa: tarıhı, kórkemdik qundylyq, pikir, kóterilgen másele, úndestik.
Dıalog pen jazylymǵa arnalǵan tildik qoldanystar:
Meniń oıymsha...
Meniń baıqaýymsha...
Shyǵarmada kóterilgen másele jaıynda bylaı oılaımyn...
Shyǵarmanyń basqa shyǵarmalarmen úndestigin salystyra qaraıtyn bolsaq:
Shyǵarmanyń tarıhı jáne kórkemdik qundylyǵy mynada dep bilemin:
Resýrstar: Oqýlyq, ınterbelsendi taqta, sýretter, topqa bólýge arnalǵan kespe qaǵazdar, toptyq tapsyrmalar, keri baılanys, stıker
Pánaralyq baılanys: Mýzyka, qazaq tili.
Sabaqtyń basy
Toptarǵa bólý.
Oqýshylardy «kim?» degen suraqqa jaýap berý arqyly topqa bólinip otyrady.
Suraqtar sandyqshada kespe qaǵazda ornalasady.
İ top: «Jamal»
Sársembaıdyń qyzy, Ǵalıdyń ǵashyǵy kim?
İİ top: «Ǵalı»
Jamaldyń ǵashyǵy, súıgeni úshin janyn qurban etýge daıyn jigit kim?
İİİ top: «Sholpan»
Sársenbaıdyń ekinshi áıeli, Jamaldyń sheshesi kim?
Úı jumysyn tekserý.
M. Dýlatuly «Baqytsyz Jamal» romany edi.
«Mıkrofon» ádisi
1. Jamaldyń ólimine kim kináli?
2. Jamal nelikten ádiletsiz qoǵamnyń qurbany boldy?
3. Sársenbaı men Baıjannyń is - áreketine qandaı baǵa berer edińder?
4. Romandaǵy salt - dástúrge (qalyń mal) kózqarasyńyz...
5. Aqylyna kórki saı sulý Jamal nege baqytsyz boldy?
6. Jazýshy nege ony baqytsyz etip sýrettedi dep oılaısyńdar?
7. Sársenbaıdyń ekinshi ret áıel alý sebebi ne?
8. Ǵalı óz baqyty úshin qanshalyqty kúrese aldy?
9. Qazaq jáne álem ádebıetinde osy tektes qandaı shyǵarmalardy bilesiń?
10. Mahabbat jolyndaǵy kúresti áleýmettik teńsizdik úshin kúres qarastyrýǵa bola ma?
Búgingi sabaqtyń taqyryby jáne oqý maqsaty, baǵalaý krıterıılerimen tanystyryp ótý.
Oqýshylarǵa jeke, jupta, topta taldap shyǵý úshin úzindiler beriledi.
Oqýshylar shyǵarmanyń kompozısıasyn bólshekten tutasqa taldaıdy.
QB: «Qol shapalaq»
Jeke jumys, juptyq jumys, toptyq jumys
Tapsyrma
1. Avtor osy úzindide qandaı qasıetke erekshe mán beredi?
Povestiń ón boıynan ańǵarylatyn avtor pozısıasyna taldaý jasańyz.
2. Avtor povestiń ón boıynan kórinis tapqan keıipkerdiń is - áreketin, minezin, qasıetin qalaı kórsete bilgen?
3. Keıipkerge qandaı baǵa berip taldar edińiz...
4. Ón boıynan kórinis tapqan keıipkerdiń qasıeti, is - áreketi, minezi arqyly oqyrman qaýymǵa neni aıtqysy keledi, qandaı oı salǵysy keldi?
Qazaq ádebıetindegi tuńǵysh roman – Baqytsyz Jamal júkteý
Sabaq negizdelgen oqý maqsaty: 8. A/I1. Ádebı shyǵarmanyń kompozısıasy. Kompozısıany tutastan bólshekke, bólshekten tutasqa qaraı taldaý.
Sabaq nátıjesi:
Oqýshylardyń barlyǵy: Oqýshylar shyǵarmany taldaýda óz oıyn bildiredi;
Oqýshylardyń kóbisi: Shyǵarmanyń kompozısıasyn anyqtaıdy;
Oqýshylardyń keıbiri: Shyǵarmany tutastan bólshekke, bólshekten tutasqa taldaıdy;
Baǵalaý krıterııi: Shyǵarma kompozısıasyn tutastan bólshekke, bólshekten tutasqa qaraı taldaıdy
Tildik quzirettilik: Pándik leksıka men termınologıa: tarıhı, kórkemdik qundylyq, pikir, kóterilgen másele, úndestik.
Dıalog pen jazylymǵa arnalǵan tildik qoldanystar:
Meniń oıymsha...
Meniń baıqaýymsha...
Shyǵarmada kóterilgen másele jaıynda bylaı oılaımyn...
Shyǵarmanyń basqa shyǵarmalarmen úndestigin salystyra qaraıtyn bolsaq:
Shyǵarmanyń tarıhı jáne kórkemdik qundylyǵy mynada dep bilemin:
Resýrstar: Oqýlyq, ınterbelsendi taqta, sýretter, topqa bólýge arnalǵan kespe qaǵazdar, toptyq tapsyrmalar, keri baılanys, stıker
Pánaralyq baılanys: Mýzyka, qazaq tili.
Sabaqtyń basy
Toptarǵa bólý.
Oqýshylardy «kim?» degen suraqqa jaýap berý arqyly topqa bólinip otyrady.
Suraqtar sandyqshada kespe qaǵazda ornalasady.
İ top: «Jamal»
Sársembaıdyń qyzy, Ǵalıdyń ǵashyǵy kim?
İİ top: «Ǵalı»
Jamaldyń ǵashyǵy, súıgeni úshin janyn qurban etýge daıyn jigit kim?
İİİ top: «Sholpan»
Sársenbaıdyń ekinshi áıeli, Jamaldyń sheshesi kim?
Úı jumysyn tekserý.
M. Dýlatuly «Baqytsyz Jamal» romany edi.
«Mıkrofon» ádisi
1. Jamaldyń ólimine kim kináli?
2. Jamal nelikten ádiletsiz qoǵamnyń qurbany boldy?
3. Sársenbaı men Baıjannyń is - áreketine qandaı baǵa berer edińder?
4. Romandaǵy salt - dástúrge (qalyń mal) kózqarasyńyz...
5. Aqylyna kórki saı sulý Jamal nege baqytsyz boldy?
6. Jazýshy nege ony baqytsyz etip sýrettedi dep oılaısyńdar?
7. Sársenbaıdyń ekinshi ret áıel alý sebebi ne?
8. Ǵalı óz baqyty úshin qanshalyqty kúrese aldy?
9. Qazaq jáne álem ádebıetinde osy tektes qandaı shyǵarmalardy bilesiń?
10. Mahabbat jolyndaǵy kúresti áleýmettik teńsizdik úshin kúres qarastyrýǵa bola ma?
Búgingi sabaqtyń taqyryby jáne oqý maqsaty, baǵalaý krıterıılerimen tanystyryp ótý.
Oqýshylarǵa jeke, jupta, topta taldap shyǵý úshin úzindiler beriledi.
Oqýshylar shyǵarmanyń kompozısıasyn bólshekten tutasqa taldaıdy.
QB: «Qol shapalaq»
Jeke jumys, juptyq jumys, toptyq jumys
Tapsyrma
1. Avtor osy úzindide qandaı qasıetke erekshe mán beredi?
Povestiń ón boıynan ańǵarylatyn avtor pozısıasyna taldaý jasańyz.
2. Avtor povestiń ón boıynan kórinis tapqan keıipkerdiń is - áreketin, minezin, qasıetin qalaı kórsete bilgen?
3. Keıipkerge qandaı baǵa berip taldar edińiz...
4. Ón boıynan kórinis tapqan keıipkerdiń qasıeti, is - áreketi, minezi arqyly oqyrman qaýymǵa neni aıtqysy keledi, qandaı oı salǵysy keldi?
Qazaq ádebıetindegi tuńǵysh roman – Baqytsyz Jamal júkteý