Sońǵy jańartý

(Ózgertilgen ýaqyty 2 kún buryn)
Jaqshany ashý. Ortaq kóbeıtkishti jaqsha syrtyna shyǵarý
Jaqshany ashý. Ortaq kóbeıtkishti jaqsha syrtyna shyǵarý.
Matematıka 6 synyp
Maqsaty: Jaqshany ashý erejesin tujyrymdaý, kóbeıtýdiń qosýǵa jáne azaıtýǵa qatysty úlestirimdilik qasıetin paıdalanyp jaqshalardy ashý. Jaqshany ashý erejelerin tıisti jaǵdaılarda paıdalaný.
Jalpy maqsat: ortaq kóbeıtkishti jaqsha syrtyna shyǵarý jáne jaqshany ashyp, kóbeıtindini qosyndy túrinde órnekteı bilý.
Kútiletin nátıje:
A) oqýshylar órnektegi uqsas múshelerdi taba biledi,
V) bir músheni kópmúshege kóbeıte biledi, jaqshany ashý erejesin biledi,
S) ortaq kóbeıtkishti jaqsha syrtyna shyǵara biledi.
Qoldanylatyn ádis - tásilder: Toptastyrý toptyq jumys: "Túzetýlerdi oryndaý" Juptyq jumys, "ókil"strategıasy. Toptyq jumys "klasterleý". Refleksıa, "juptas - oılan - bólis".
Qoldanylatyn resýrstar: Oqý resýrstar, tapsyrmalar jınaǵy

Uıymdastyrý kezeńi
Trenıń
Shattyq sheńberin jasaı otyryp, oqýshylardy qalaýy arqyly topqa bólý
«Qandaı synaq bolsadaǵy berispe,
Árqashanda umtyla bil jeńiske!»

Bilim
Jaqsha» ataýy nemistiń Leonard Eıler engizgen «Klammer»- jaqsha degen termın sózinen shyqqan. Jaqshalar tek XVIII ǵasyrdyń I jartysynda ǵana nemis ǵalym dary Gotfrıd Leıbnıs pen Leonard Eılerdiń eńbekteri arqyly keńinen tarady.

1) 3*(2a+9v+10s)═ 6a+18v+30s;
- 5(11h+7ý - 37)═ - 55h - 35ý+185;
2) ortaq kóbeıtkishti jaqsha syrtyna shyǵarý
av+as - ad ═a(v+s - d); 4a+10v+18s═2(2a+5v+9s)

Túsiný
Oqýshylar jańa taqyrypty túsinýi úshin «ókil» strategıasyn paıdalanamyn. Jaqshany ashý: a) aldynda «+» tańbasy bar jaqshany ashý úshin jaqsha aldyndaǵy «+»tańbasyn jáne jaqshany jazbaı jaqsha ishindegi qosylǵyshtardy óz tańbalarymen jazý kerek.
Mysaly:
3+(- 2a+5v - 6s)═3 - 2a+5v - 6s;
á) aldynda «-» tańbasy bar jaqshany ashý úshin «mınýs» tańbasyn jáne jaqshany jazbaı, jaqsha ishindegi qosylǵyshtardy qarama - qarsy tańbamen jazý kerek.
mysaly:
-(7a+2v - 3s)═ - 7a - 2v+3s; -(9h - 8ý+5)═ - 9h+8ý - 5;
b) a(v+s) túrindegi órnektegi jaqshany ashyp jazý úshin kóbeıtýdiń úlestirimdilik qasıeti qoldanylady. (kóbeıtýdiń qasıetterine tarıhı sholý jasaý).
mysaly: 5(4h+2ý)═20h+10ý;
v) ortaq kóbetkishti jaqsha syrtyna shyǵarý.
Mysaly: 20a+15v ═ 5(4a+3v); mundaǵy 5 - ortaq kóbeıtkish.

Qoldaný
Oqýlyqpen jumys.
Taqyrypqa sáıkes tapsyrma oryndaý daǵdysyn qalyptastyrý. Eseptiń shyǵarý jolyn aıqyndaý
№729 - taqtada taldaý:
1) a+(v - s)═a+v - s;
2) h -(ý+2)═h - ý - 2;
3) m -(- n - k)═ m+n+k;
4) 9 -(a+v+s)═9 - a - v - s;
5) h -(- 3+ý - z )═h+3 - ý+z
6) m+(8+n - k)═m+8+n - k
7) a -(v - s+d)═a - v+s - d;
8) h+(ý - z+8)═h+ý - z+8;
9) m -(- 2+n+k)═m+2 - n - k;
№728 - jaqshalardy ashyp jazý:
1) 1, 9(a+2)═1, 9a+3, 8;
2) 3(a - 1, 7)═3a - 5, 1;
3)- 2(h - 0, 9)═- 2h+1, 8;
4)- 3(1, 6+ý)═ - 4, 8 - 3ý;
5) 1, 3(a - v)═1, 3a - 1, 3v;
6)- 4(h+ý)═ - 4h - 4ý;

№730 - ortaq kóbeıtkishti jaqsha syrtyna shyǵarý:
1) 2m - 2n ═2(m - n);
2) 3a - 6v═3(a - 2v);
3) 6h+10ý═2(3h+5ý);
3h+3ý═3(h+ý);
2s+8d═2(s+4d)
15a - 12v═3(5a - 4v);
- 4m - 4n═ - 4(m+n);
5m - 15n═5(m - 3n);
20s - 24d═4(5s - 6d);

№769 - jaqshany ashyp, órnekterdi yqshamdaý:
1) 5 -(a+3)═5 - a - 3═ - a+2;
2) 2+(- 8+s)═2 - 8+s═ - 6+s;
3) 0, 8 -(a+3)═0, 8 - a - 3═ - a - 2, 2;
8 -(10+v)═8 - 10 - v═ - 2 - v;
3+(- v - 5)═3 - v - 5═ - v - 2;
1, 4+(s - 2)═1, 4+s - 2═ s - 0, 6;
9 -(s+7)═9 - s - 7═ - s+2;
4+(a - 9)═4+a - 9 ═ a - 5;
2, 6 -(- ý+10)═2, 6+ý - 10═ý - 7, 4

Bostandyq orta jalpy bilim beretin mektebi
matematıka jáne ınformatıka páni muǵalimi:
Bekmýhanbetova Aıgýl Sabıtovna

Nazar aýdaryńyz! Jasyryn mátindi kórý úshin sizge saıtqa tirkelý qajet.

You Might Also Like

Jańalyqtar

Jarnama