Sońǵy jańartý

(Ózgertilgen ýaqyty 1 kún buryn)
S - Z dybystaryn ajyratý «Qys»
Taqyryby: S - Z dybystaryn ajyratý «Qys»
Maqsaty: 1. S - Z dybystarynyń artıkýlásıasyn naqtylaı otyryp, býynda, sózde, sóılem ishinde ajyratý; sóıleý barysynda anyq, taza aıtýǵa úıretý. Qys mezgilinde bolatyn qubylystarmen tanystyryp, baılanystyryp sóıleýge jáne suraqqa tolyq jaýap berýge mashyqtandyrý.
2. Fonetıkalyq - fonematıkalyq estý qabiletin, jalpy jáne usaq qol motorıkasyn damytý; artıkýlásıalyq jattyǵýlar arqyly sóıleý músheleriniń qyzmetin jetildirý.
3. Óz - ózin qadaǵalaýǵa, bir - birine kómektesýge jáne kedergi jasamaýǵa tárbıeleý. Qorshaǵan ortany taza ustap, qamqor bolýǵa baýlý.
Kórnekiligi: S, Z dybystarynyń profıli, kespe sýretter, shyrsha, úlestirmeli paraqshalar, oıynshyqtar.
Qural - jabdyǵy: Interaktıvti taqta, slaıd
Túri: Aralas sabaq
Ádisi: túsindirý, baıandaý, suraq - jaýap

Barysy:
1. Uıymdastyrý kezeńi
Psıhogımnastıka:– Balalar, qazir jyldyń qaı mezgili?
- Qys.
- Qys mezgilinde qandaı aılar bar?
- Jeltoqsan, qańtar, aqpan
- Qysta aýa - raıy qandaı bolady?
- Sýyq, aıaz, boran/ daýsyn tyńdatý/
- Káne, balalar, tońǵanda qalaı jylynamyz? /tońǵan adamdy beıneleý arqyly betke massaj, tynys jattyǵýyn, jalpy jáne usaq qol - qımyl jattyǵýlaryn jasatý/
- Balalar, qazir qandaı sabaq?
- Anyq, taza sóıleýge úırený sabaǵy.
- Olaı bolsa, tilimizge jattyǵýlar jasaıyq

İİ. Artıkýlásıalyq jattyǵýlar
«Kese», «Astyńǵy tisti tazalaý», «Ine», «Tátti qaınatpa», «Qubyr», «Saǵat»

İİİ. Jańa sabaq.
Zaýzadan kóre alasyń,
Zańǵardan taba alasyń,
Baıqamasań anyqtap,
Úsh eken dep qalasyń. /Z/
Qysta bar, jazda joq.
Túste bar, keshke joq /S/
Bul dybystar búgin bizge qonaqqa kelgen S, Z dybystaryna uqsaıdy eken.
S, Z dybystarynyń artıkýlásıalyq minezdemesi /profılin kórsetý/
Uqsastyǵy:
- erin ezý tartyp turady
- tisterdiń arasy jaqyn
- tildiń ushy tómengi tisterge tireledi
- tildiń eki jaǵy joǵarǵy tisterge tıedi, tildiń ortasymen syrtqa sýyq aýa shyǵady
- pishini keseni eske túsiredi
Aıyrmashylyǵy:
S - daýyssyz, qatań
- daýys shymyldyǵy jumys istemeıdi
- tamaqta qyryl joq /daýys joq/
Z - daýyssyz, uıań
- daýys shymyldyǵy jumys isteıdi
- tamaqta qyryl bar/daýys bar/
/Venn dıagramsy arqyly túsindirý/
- Balalar, aldymyzda qandaı mereke kele jatyr?
- Jańa jyl.
- Jańa - jyldy kimsiz kózimizge elestete almaımyz?
- Aıaz Atasyz.
- Durys.
- Balalar, Aıaz Ata bizge mynadaı tapsyrma berip jiberipti. Eger tapsyrmany durys ári jyldam oryndasaq, Aıaz Ata da tez keledi eken.
1. Tapsyrma S - Z dybystaryn bir - birinen ajyratý Oıyn «Kim zeıindi?»
/«S» dybysyn estiseń 1 ret, «Z» dybysyn estiseń 2 ret alaqan soq/
2. Tapsyrma
« Uıqasyn tap» Býyndyq jattyǵý / S - Z dybystaryn býynda ajyratý/
Sa - sa - sa – Sara ----------- as - as - as - buıra bas
Za - za - za – Zada ------------ az - az - az - basy taz
Sy - sy - sy – sybdyr ----- ys - ys - ys - keldi qys
Zy - zy - zy - zyǵyr --------- yz - yz - yz – soqty aıaz
3. Tapsyrma
Oıyn « Ne artyq?» / S - Z dybystaryn sózde ajyratý/
S - asqabaq, sarymsaq, sábiz, burysh
Z - qıar, qyzylsha, pıaz, qyzanaq

IV. Sergitý sáti: Saýsaq jattyǵýlary
4. Tapsyrma:
«Shyrshany bezendir»/ S - Z dybystaryn sóılemde ajyratý /
A. Jumbaqty shesh
Á. Jańylmaı aıt / jańyltpash /
B. Qys týraly qandaı taqpaq bilesiń?
V. Kóp núkteniń ornyna tıisti S - Z áripteriniń birin qoı.

V Kózge jattyǵý
5. Tapsyrma: «Kókónis pen jemisti ajyrat»/trafaretpen jumys/
6. Tapsyrma «Aqqala jasa»
7. Mátin «Qys qyzyqtary»

VI. Bekitý /Sıqyrly taıaqsha arqyly/
- Búgin biz ne istedik? Qandaı dybystardy ajyrattyq?
- S qandaı dybys?
- Z qandaı dybys?

VII. Qorytyndy.
Balalardy madaqtaý, marapattaý
VIII. Úıge tapsyrma. «Meniń qysqy demalysym» esse jazý.

You Might Also Like

Jańalyqtar

Jarnama