Sońǵy jańartý

(Ózgertilgen ýaqyty 1 kún buryn)
Sháınek

Bir tákappar sháınek bolypty. Ol óziniń jyltyr farforymen, uzyn shúmegimen jáne ádemi tutqasymen maqtanyp, jelpine sóıleıtin edi. Biraq ol qaqpaǵynyń synǵany, jelimdelip japsyrylǵany týraly aıtpaıtyn. Óz boıyndaǵy kemshilikti ózgege aıtýdy qaıdan unamdy bolsyn. Shaı jabdyǵy: keseler, qaımaq saýyt, qant saýyt barlyǵy da sháınektiń berik tutqasy men ádemi shúmegin maqtasa da, onyń kemshiligi týraly abaılap sóıleıtin edi. Sháınek te muny jaqsy biletin.

«Olardyń jaıyn da bilemin men! — deıtin ishteı ol. — Óz kemshiligimdi de bilemin ári moıyndaımyn. Jáne bul — meniń qarapaıymdylyǵym. Kemshilik ár zatta bar ǵoı. Al onyń esesine árqaısysynyń ózine tán artyqshylyǵy bar emes pe? Keselerdiń tutqasy bar, qant saýyttyń qaqpaǵy bar, al mende osy ekeýi birdeı bar: tipti olarda joq ári eshqashan bolmaıtyn artyqshylyǵym — shúmegim bar. Osy shúmektiń arqasynda men shaı ústeliniń patshasyndaımyn. Qant saýyt pen qaımaq saýytqa dám rahatyn bolar-bolmas seziný ǵana buıyrǵan eken. Al men — bul turǵyda naǵyz baqytqa ıemin. Eń sheshýshi róldiń ıesi menmin. Men shóldegen barlyq adamnyń shólin basyp, meıirin qandyrýshymyn. Dámsiz qaınaq sý maǵan quıylǵanda ǵana qytaıdyń hosh ıisti sýsynyna aınala alady emes pe!»

Sháınek qaıǵysyz-qamsyz jastyq shaǵynda osylaısha sóıleıtin edi. Alaıda bir kúni ústel ústinde turǵan kezde ol mynadaı qıyndyqqa tap boldy: Áldekim jińishke ásem qolymen shaı quımaq bolyp jatqan edi. Qoly sháınekti ebedeısiz ustady: ol sháınekti qolynan edenge túsirip aldy. Qulap túskende sháınektiń shúmegi men tutqasy synyp qaldy. Qaqpaq týraly sózdiń qajeti de joq edi: onyń jaǵdaıy týraly jetkilikti aıtylǵan. Sháınektiń qaınaq sýy tógilip edende qısaıa qulap jatty. Ol qatty soqqy alǵan edi. Oǵan eń aýyr tıgeni — qulatqan ebedeısiz qolǵa emes, munyń ózine jurttyń kúlgeni boldy.

«Muny men eshqashan umytpaspyn! — dedi sháınek óz ómiriniń baıanyn ózine ózi ishteı kúbirlep turyp: — Meni jaramsyz synyq ydys dep atady da áldebir buryshqa tyǵa saldy. Al kelesi kúni az-muz maı surap kelgen áıelge quty retinde syılaı saldy. Mine men sóıtip bir júdeý-jadaý jaǵdaıǵa tap boldym. İshim de, syrtym da eshteńege paıdasyz, eshqandaı maqsatqa jaramsyz bolyp qalǵandaı edim. Osylaısha az jatpadym, kóp jattym. Aqyry bir kúni meniń jańa ómirim, keremet ómirim bastaldy-aý...

Iá, búgin bir sıpatta bolasyń, erteń basqa bir sıpatqa ıe bolasyń. Sóıtip meni topyraqpen toltyrdy — sháınek úshin ishine ne salatyny bári bir ǵoı: sóıtip meniń topyraǵyma gúl badanasyn otyrǵyzdy. Muny kim syılady, kim otyrǵyzdy — ony bilmedim. Biraq ony maǵan qytaı japyraǵy men qaınaq sýdyń, synǵan shúmegim men tutqamnyń ornyna syıǵa bergendeı edi. Badana meniń ishime toltyrylǵan topyraqta jatty. Ol meniń júregime, lúpildegen jandy júregime aınalǵandaı boldy. Buryn mundaı sezim mende eshqashan bolmaǵan edi. Sóıtip meniń ishimdegi topyraqta ómir paıda boldy, kúsh qaınap jatty, tamyr soǵyp jatty. Badana búrshik jaryp shyqty. Ol lyqyldaǵan oı men sezimniń áserinen sabaǵynan úzilip kete jazdaǵandaı edi. Sóıtip gúlder sheshek atty.

Men olardy súısine qyzyqtaıtynmyn. Gúldi men óz qushaǵymda aıalap erkelettim. Onyń sulýlyǵy úshin óz-ózimdi de umyttym! Al gúl bolsa, maǵan raqmet te aıtqan joq. Ol tipti men týraly oılamaǵan da shyǵar. Al oǵan barlyǵy súısine qaraıtyn. Gúldiń ózi buǵan qýana bilgen bolsa, men osyǵan da rıza edim. Alaıda bir kúni men: «Mundaı ásem gúlge tek ádemi gúlsaýyt laıyqty!» — degen sózdi estip qaldym. Sóıtip aıaýsyz janymdy aýyrta qıratyp tastady. Gúldi ádemi gúlsaýytqa kóshirip otyrǵyzdy. Al meni aýlaǵa laqtyryp jiberdi. Sóıtip men osynda shashylyp jatyrmyn. Biraq oıymdaǵy estelikti menen eshkim de tartyp ala almaıdy!

«Olardyń jaıyn da bilemin men! — deıtin ishteı ol. — Óz kemshiligimdi de bilemin ári moıyndaımyn. Jáne bul — meniń qarapaıymdylyǵym. Kemshilik ár zatta bar ǵoı. Al onyń esesine árqaısysynyń ózine tán artyqshylyǵy bar emes pe? Keselerdiń tutqasy bar, qant saýyttyń qaqpaǵy bar, al mende osy ekeýi birdeı bar: tipti olarda joq ári eshqashan bolmaıtyn artyqshylyǵym — shúmegim bar. Osy shúmektiń arqasynda men shaı ústeliniń patshasyndaımyn. Qant saýyt pen qaımaq saýytqa dám rahatyn bolar-bolmas seziný ǵana buıyrǵan eken. Al men — bul turǵyda naǵyz baqytqa ıemin. Eń sheshýshi róldiń ıesi menmin. Men shóldegen barlyq adamnyń shólin basyp, meıirin qandyrýshymyn. Dámsiz qaınaq sý maǵan quıylǵanda ǵana qytaıdyń hosh ıisti sýsynyna aınala alady emes pe!»

 

Sháınek qaıǵysyz-qamsyz jastyq shaǵynda osylaısha sóıleıtin edi. Alaıda bir kúni ústel ústinde turǵan kezde ol mynadaı qıyndyqqa tap boldy: Áldekim jińishke ásem qolymen shaı quımaq bolyp jatqan edi. Qoly sháınekti ebedeısiz ustady: ol sháınekti qolynan edenge túsirip aldy. Qulap túskende sháınektiń shúmegi men tutqasy synyp qaldy. Qaqpaq týraly sózdiń qajeti de joq edi: onyń jaǵdaıy týraly jetkilikti aıtylǵan. Sháınektiń qaınaq sýy tógilip edende qısaıa qulap jatty. Ol qatty soqqy alǵan edi. Oǵan eń aýyr tıgeni — qulatqan ebedeısiz qolǵa emes, munyń ózine jurttyń kúlgeni boldy.

 

«Muny men eshqashan umytpaspyn! — dedi sháınek óz ómiriniń baıanyn ózine ózi ishteı kúbirlep turyp: - Meni jaramsyz synyq ydys dep atady da áldebir buryshqa tyǵa saldy. Al kelesi kúni az-muz maı surap kelgen áıelge quty retinde syılaı saldy. Mine men sóıtip bir júdeý-jadaý jaǵdaıǵa tap boldym. İshim de, syrtym da eshteńege paıdasyz, eshqandaı maqsatqa jaramsyz bolyp qalǵandaı edim. Osylaısha az jatpadym, kóp jattym. Aqyry bir kúni meniń jańa ómirim, keremet ómirim bastaldy-aý...

 

Iá, búgin bir sıpatta bolasyń, erteń basqa bir sıpatqa ıe bolasyń. Sóıtip meni topyraqpen toltyrdy — sháınek úshin ishine ne salatyny bári bir ǵoı: sóıtip meniń topyraǵyma gúl badanasyn otyrǵyzdy. Muny kim syılady, kim otyrǵyzdy — ony bilmedim. Biraq ony maǵan qytaı japyraǵy men qaınaq sýdyń, synǵan shúmegim men tutqamnyń ornyna syıǵa bergendeı edi. Badana meniń ishime toltyrylǵan topyraqta jatty. Ol meniń júregime, lúpildegen jandy júregime aınalǵandaı boldy. Buryn mundaı sezim mende eshqashan bolmaǵan edi. Sóıtip meniń ishimdegi topyraqta ómir paıda boldy, kúsh qaınap jatty, tamyr soǵyp jatty. Badana búrshik jaryp shyqty. Ol lyqyldaǵan oı men sezimniń áserinen sabaǵynan úzilip kete jazdaǵandaı edi. Sóıtip gúlder sheshek atty.

 



Materıaldy kóshirip jarıalaý úshin redaksıanyń nemese avtordyń jazbasha, aýyzsha ruqsaty qajet jáne «Ádebıet portalyna» gıpersilteme berilýi tıis. Avtorlyq quqyq saqtalmaǵan jaǵdaıda QR Avtorlyq quqyq jáne sabaqtas quqyqtar týraly zańymen qorǵalady. El. poshta: Adebiportal@gmail.com 8 (7172) 79 82 06 (ishki — 112) © adebiportal.kz
https://adebiportal.kz/kz/news/view/ghandersen_shainek__23518


You Might Also Like

Jańalyqtar

Jarnama