Sońǵy jańartý

(Ózgertilgen ýaqyty 6 kún buryn)
Eki soǵys aralyǵyndaǵy halyqaralyq qatynastar
Eki soǵys aralyǵyndaǵy halyqaralyq qatynastar
Sabaqtyń taqyryby: Eki soǵys aralyǵyndaǵy halyqaralyq qatynastar
Sabaqtyń maqsaty: a) Oqýshylarǵa 1920 j halyqaralyq jaǵdaı Eýropadaǵy soǵystyń basty oshaǵynyń qurylýy týraly, basqynshylyq bloktyń qurylýy jaıly, Aǵylshyn – Fransýz - Keńes kelissózderi, Múnhen kelisimi, 1939 j Keńes – German pakti jaıly áńgimelep túsindirý.
v) qosymsha suraqtar, slaıdtar arqyly oqýshylardyń qyzyǵýshylyǵyn oıatý, oı - óristerin, este saqtaý qabiletterin damytý.
s) oqýshylardy sabaq barysynda ádeptilikke, ımandylyqqa tárbıeleý.
Sabaqtyń túri: dástúrli sabaq
Sabaqtyń ádisi: áńgimeleý, suraq - jaýap
Kórnekiligi: dúnıe júziniń kartasy, slaıdtar
Pánaralyq baılanys: geografıa, quqyq, ádebıet

Sabaq barysy:
İ. Uıymdastyrý kezeńi
Oqýshylardy túgeldep, sabaqqa kirisý
Kabınet tazalyǵyna mán berý
İİ. Úı tapsyrmasyn suraý
İİİ. Jańa sabaqty túsindirý.
İÚ. Úıge tapsyrma berý
Ú. Qorytyndylaý. Baǵalaý
Úı tapsyrmasynyń suraqtary: Tropıktik jáne Ońtústik Afrıka elderi
1. 1920 - 1930 j. halyqtyń áleýmettik - jaǵdaıy qandaı boldy?
2. Afrıka elderi ónerkásipte qandaı ónimder shyǵardy?
3. Ońtústik Afrıka Odaǵy qashan quryldy?
4. Kıbangızm degenimiz ne?
5. 1930 j qaı elderde narazylyq sherýleri boldy?
6. Nelikten Afrıka elderi eýropalyqtardyń yqpalynan shyǵa almady?

Qorytyndylaý. Tropıktik jáne Ońtústik Afrıka elderi Marokko, Ýganda, Aljır, Rýanda, Býrýndı, Togo, Tanganıka, Týnıs, Kamerýn, Namıbıa, Mozambık, Angola, Gvıneıa - Bısaý, Somalı, Erıtreıa, Senegal, Nıgerıa.
Birinshi dúnıejúzilik soǵysta jeńilgen Germanıanyń otarlary Anglıaǵa, Fransıaǵa, Belgıaǵa ótip ketti, al Germandyq Ońtústik – Batys Afrıka Ońtústik Odaǵyna táýeldi boldy.
Sóıtip, birneshe Eýropa memleketteri búkil qurlyqty bólisip, halqyn qanady. Kúshpen, zorlyqpen ornatylǵan ımperıalısik otarshyldyq tártip zardabyna qarsy Afrıka halyqtary dúrkin - dúrkin kóteriliske shyǵyp otyrdy.
Batys elderi otarlarǵa ár túrli bılik júıesin engizdi. Jersiz sharýalar plantasıalyq jumysshylar qatarynda boldy. Nashar turmystan, qara jumystyń aýyrtpalyǵynan adam shyǵyny kóp boldy. 14 - 16 saǵat jumys kúni, shań - tozań, eńbekaqy tómen, jazalaý sharalary kóp aýyr jaǵdaıda ómir súrdi.

Jańa sabaq:
Jospary
İ. 1920 j. halyqaralyq jaǵdaı
İİ. Eýropadaǵy soǵys oshaǵynyń qurylýy
İİİ. Berlın - Rım - Tokıo basqynshylyq blogynyń qurylýy
İÚ. Múnhen kelisimi
Ú. Aǵylshyn – Fransýz – Keńes kelissózderi

İ dúnıejúzilik soǵys – 1914 - 1918 j
İİ dúnıejúzilik soǵys - 1939 - 1945 j

1927 j. Japonıanyń premer - mınıstri G. Tanaka ımperatorǵa «qupıa memorandým» joldap, onda «Álemdi baǵyndyrý» josparynyń eń alǵashqy adymy «Manchjýrıa men Monǵolıany jáne Qytaıdy jaýlap alý» dep kórsetti. 1933 j. Japonıa Ulttar Lıgasynan shyqty.
1933 - 1935 j. Germanıanyń eń basty mindeti - Versal sharttarynyń baptaryn joıyp, Germanıany qarýlandyrýǵa jol ashý boldy.
1936 j. Germanıa áskerleri Reın aımaǵyna basyp kirdi. Sóıtip, Batys derjavalary Gıtlerdiń jańa soǵysty ázirleýine dem berdi.
Dúnıe júzin qaıta bólisý, soǵys órtin órshitý maqsatymen kóptegen elder ózara saıası - áskerı odaq qurýǵa asyqty.
Chehoslovakıa
1939 j. 23 tamyzda Máskeýde KSRO men Germanıa shabýyl jasaspaý týraly shartqa qol qoıdy
Jańa sabaqty bekitý
1. Eki soǵys aralyǵy qaı jyldardy qamtıdy?
2. Álemdi baǵyndyrý jospary jaıly ne bilesiń?
3. Japonıa Ulttar Lıgasynan nege shyqty?
4. Germanıanyń maqsaty qandaı?
5. Germanıa qandaı jerlerdi jaýlady?
6. Drang nah osten degenimiz ne?
7. Chan Kaıshı kim?
8. Berlın - Rım beldigi qaı jyly quryldy?
9. Adolf Gıtlerdiń maqsaty qandaı boldy?

Mátinmen jumys
Batys elderiniń jaltaqtyǵy saldarynan KSRO - nyń oqshaýlanyp jalǵyz qalý qaýpi týdy. Germanıa Keńes úkimetin 10 jyldyq merzimge shabýyl jasaspaý týraly paktige kelisýge shaqyrdy. KSRO usynysqa kelisip, 1939 j 23 tamyzda Máskeýde KSRO men Germanıa shabýyl jasaspaý týraly shartqa qol qoıdy. Keńes – German kelisimi jáne oǵan tirkelgen qupıa hattama Rıbbentrop – Molotov paktisi dep ataldy.
Qorytyndy.
Batys derjavalardyń basqynshylarynyń qolpashtaý saıasaty Eýropadaǵy kúshterdiń arasalmaǵyn ózgertti. Fashısik derjavalar kúsheıdi, soǵys qaýpi ólsheýsiz artty.

Baǵalaý.
Úıge tapsyrma. § 20 (126 - bet)
1. Taqyryp mazmunyn túsinip, suraqtarǵa jaýap berý
2. Japonıa, Germanıa, Qytaı memleketteri týraly málimet jınaý

You Might Also Like

Jańalyqtar

Jarnama