Sońǵy jańartý

(Ózgertilgen ýaqyty 1 kún buryn)
Namys doda (saıys sabaq)
Sabaqtyń taqyryby: Jattyǵý jumystary.
Bilimdilik maqsaty: Ótken sabaqty pysyqtaý barysynda bastaýysh qyzmetin uǵyndyrý, bastaýysh múshesine jattyǵý jumystaryn oryndatý.
Tárbıelik maqsaty: Adamgershilikke, uqyptylyqqa, eńbekqorlyqqa tárbıeleý, alǵyrlyqqa, shapshańdyqqa baýlý.
Damytýshylyq maqsaty: Óz betimen jumys jasaý daǵdysyn jetildirý, aqylyn, oıyn damytý, zeıinin turaqtatý.
Sabaqtyń túri: saıys - sabaq.
Sabaqtyń tıpi: qaıtalaý sabaq.
Sabaqtyń ádisi: suraq - jaýap, túsindirý, áńgimeleý.
Pánaralyq baılanys: dúnıetaný, ana tili, eńbekke baýlý.
Sabaqtyń kórnekiligi: ınteraktıvti taqta, slaıd, jetondar.

Sabaqtyń júrisi:
1. Uıymdastyrý bólimi
- Qurmetti qonaqtar, saıys músheleri!
Keń baıtaq Qazaqstan jeriniń bir túkpirinde ornalasqan berekeli Beıneýdiń Beıneý gımazıasynda ótkeli otyrǵan «Namys doda - 2007» saıys sabaǵyna qosh keldińizder! Aldaryńyzda «Namys doda» saıys - sabaǵyna qatysýshy jeńisten úmitkerler – el bolashaǵy dep tanyńyzdar.
Saıysty júrgizýshi men Tastaıbekova Gúlnaz Samıgollaqyzy. Kópshiligińizge málim búgingi saıys – sabaǵymyz erekshe bolmaq. Olaı deıtinim, osy jarystyń ótýine at salysyp, alystan at terletip kelgen qonaqtarymyz da aramyzda.
Sondyqtan da: Namysy qozbaıtuǵyn qazaq bar ma,
Ádildik pen aqıqat turǵan shaqta,
- deı otyryp, saıys sabaǵymyzdyń bólimderimen tanystyryp óteıin:
1 - bólim Úı jumysyn tekserý. (154)
2 - bólim Jańa sabaq. Jumbaq sheshý(155)
3 - bólim Kitappen jumys. Bastaýysh múshesin tabý.(156)
4 - bólim « Kim shapshań» oıyny
5 - bólim «Shabytty shákirt» shyǵarmashylyq jumystar baıqaýy.(159)
6 - bólim Qorytý
7 - bólim Baǵalaý
Saıysymyzdy bastamas buryn áripti jumbaqty sheshý arqyly top attaryn taýyp alaıyq:
Ana da joq.
Áke de bar.
Áje de joq
Kókede bar.
(K)
Júz de bar,
Myń da joq.
Túz de bar,
Syrtta joq.
(Ú)
Qazy da bar
Qarta da joq.
Jaz da bar,
Jal da joq.
(Z)
K – degenim kúshtiler ǵoı kerekti,
Ú – degenim úzdikter ǵoı úlgili,
Z – degenim zerdeliler zerekti.
Ár jumysty oryndap bolǵan oqýshyǵa týr sońynda topqa ortaq jeton berilip otyrylady. «Birlik bolmaı, tirlik bolmas», « Bárimiz birimiz úshin, birimiz bárimiz úshin» dep namysqa tyrysyp jumystanaıyq.
1 bólim. Úı jumysyn tekserý.
Úıge tapsyrma 154 - jattyǵý. Bastaýyshty tabý
1- sóılemnen 1 top (úı)
2- sóılemnen 2 top (jurt)
3 - sóılemnen 3 top ( erýlik)
Ár sóz aıtqanǵa jeton beremin.
Tolyqtyrýǵa bastaýysh erejesin qosyp aıtý.

Nazar aýdaryńyz! Jasyryn mátindi kórý úshin sizge saıtqa tirkelý qajet.

You Might Also Like

Jańalyqtar

Jarnama