Sońǵy jańartý

(Ózgertilgen ýaqyty 1 kún buryn)
Qazaqtyń ulttyq dastarqany
Klastan tys jumystyń taqyryby: Qazaqtyń ulttyq dastarqany.
Sabaqtyń maqsaty: Qazaqtyń ulttyq taǵamdarynyń ereksheligi men qundylyǵyn, qazaq halqynyń qonaqjaı dástúrin qurmetteý, taǵamdardyń jasalý joldaryna túsinikter berý.
Tárbıeligi: Jańashyrlyqqa, ádemilikke, til mádenıetine jańa zaman talabyna saı tárbıeleý.
Damytýshylyǵy: oqýshylardyń shyǵarmashylyǵyn, qolóner sheberligin, uıymdastyrýshylyq qabiletin damytý.
Kórnekilikter: plakattar,

Sabaqtyń jospary:
1. Qazaqtyń ulttyq taǵamy: qazaqsha et.
2. Salat jasaý
3. As atasy – nan
4. Qazaq halqynyń sýsyndary
5. Kórermendermen oıyn.
Armysyzdar! Qurmetti uztazdar jáne oqýshylar!
Qaı halyqtyń bolmasyn dastarqany, sol halyqtyń turmys saltyna, ádet-ǵurpyna, tirshilik tynysyna oraı qalyptasary belgili. Ǵasyrlar boıy kóshpeli turmys keshkendikten bolar qazaq halqynyń taǵamdary ózge jurttan ózgesheleý. Onyń negizgisi: et, sút, qymyz, sary maı, qurt, irimshik sekildi óńkeı maldan alynatyn ónim túrleri.

Qazaq halqy qonaqjaı, bar táýirin qonaqqa dep saqtaǵan. Eki- úsh qonaq kórpesi, eki- úsh qoıy turmaǵan shańyraqty qazaq taqyr kedeı sanaǵan. Al bar bola tura qonaqqa qadir qurmet kórsetpegen kisini «shyq bermes shyǵaıbaı» atandyrǵan.
Iá qonaqjaılylyq, meımandy qabyldaý, qonaqasynyń jaı- japsaryn jetik bilý ata- babamyzdan qalǵan asa qasterli saltymyz, dástúrimiz deı otyryp ortaǵa qonaqtardy shaqyramyz.

Sizder kelgen qonaqty qalaı qarsy alasyzdar?
1. qonaqty ornalastyrý
2. kelgen qonaqtyń jaǵdaıyn jasaý
3. qonaqqa saqtalǵan sybaǵany daıyndaý.
Biz qazaqsha et pisirý tehnologıasyn úsh tilde aıtyp beremiz.
Qazaqsha et- asý úshin jylqy eti bolsyn, sıyr eti bolsyn jýylyp salqyn sý quıylǵan qazanǵa tutas salynady da otty basyńqyrap qoıyp, babymen qaınatylady. Bir qaınaǵannan soń, kóbigi alynady da, odan ári aýyq- aýyq sapyrylyp qoıylady. Sonda kóbigi taraıdy. Al ettiń bar mańyzy sol kóbiginde bolady. Et qaınap jatqanda oǵan salynatyn qamyr daıyndalady. Ol úshin aldymen elengen un shuńǵyl ydysqa salynyp, azdap sý quıylady da shıki jumyrtqa jarylyp qamyr ılenedi. Sodan keıin dóńgelektep kúlshe qalpyna keltiredi de álgi tabaq 30-40 mınýt tóńkerilip qoıylady. Sonda qamyr kóteriledi.Qamyrdy oqtaýmen juqalap jaıyp (1-1,5 mm), 8h8 santımetr mólsherinde tórtburyshtap kesiledi.

Bir aıta ketetin jaıt- Qazaqstan keń baıtaq ólke. Soǵan oraı onyń túkpir- túkpirindegi salt- dástúr de ár túrli. Máselen, Shyǵys Qazaqstan oblysynda ettiń jaıylǵan nany álgindegideı tórtburyshtap kesilmeıdi. Sorpaǵa sol jaıylǵan qalpynda tutas salynady. Sodan soń piskennen keıin sol formasyn buzbaı tabaqqa salyp ákep, qurmetti qonaǵyna nemese ot basynyń úlkenine keskizedi. Ettiń pisýine 30 mınýttaı qalǵanda qabyǵy arshylyp, jýylǵan kartop salynady. Buryshtalyp, beti jaıpaq shaǵyn tarelkamen jabylyp buqtyrylady. Sóıtip qazannyń astyndaǵy ot kúsheıtilip, sorpaǵa manaǵy daıyn qamyr salynyp pisiriledi. Qamyr qazanǵa túsisimen birden qaınap ketýi kerek. Sonan soń ǵana otyn basyp qoıady.Nan pisken soń jaıpaq tabaqqa túsirip alynady da, ústine et salynyp, dastarqanǵa ákelinedi. Et dastarqan basynda qıalaı týralyp, ústine álgi kesege buqtyrylǵan tuzdyq quıylady.

Kartop biteý kúıinde tabaqtyń jıekterine qoıylady. Respýblıkamyzdyń keıbir jerinde ony da týraıdy. Sorpa shuńǵyl tabaqpen ákelinip, et jelinip bolǵan kezde kesege quıyp beriledi. Keı oblystarda sorpany et jelinip bolmaı-aq quıyp berý salty qalystasqan. Qazirgi kezde qala jaǵdaıynda et as úıde týralyp, dastarqanǵa daıyn kúıinde ákelinedi.Quramy: 1kg et, 1-2 túıir pıaz, 3-4 dana kartop. 400 gr un, 1 jumyrtqa, tatymyna qaraı tuz.
Máso po- kazahskı: Eto blúdo gotovát ız baranıny, konıny, govádıny.
Podgotovlennye ı promytye kýskı mása opýskaıýt v kazan ılı kastrúlú s holodnoı vodoı, dovodát do kıpenıa ýbavláút ogon snımaıýt pený ı prı slabom kıpenıı prodoljaıýt varıt do gotovnostı. Za 30-40 mınýt do okonchanıa varkı v býlon dobavláút sol po vkýsý, lavrovyı lıst, golovký repchatogo lýka, chernyı peres goroshkom.

Poka máso varıtsá, zameshıvaıýt testo, daıýt emý rasstoıatsá 30-40 mınýt, raskatyvaıýt skalkoı v plas tolshınoı 1-1,5 mm ı narezaıýt
kvadratıkamı po 8 sm.
Za polchasa do okonchanıa varkı mása v býlon mojno opýstıt ochıshennyı kartofel, svarıt ego do gotovnostı ı vmeste s másom perelojıt v zakrytýıý posýdý. V otdelnýıý kastrúlký ýkladyvaıýt narezannyı kolsamı lýk, sol, peres, pránýıý zelen, zalıvaıýt snátym s goráchego býlona jırom, plotno zakryvaıýt kryshkoı ı tomát. V kıpáshıı býlon opýskaıýt narezannoe kvadratıkamı testo ı varát do gotovnostı, zatem vykladyvaet ego na ploskoe blúdo, sverhý kladýt kýskı mása (sovremennye hozáıkı predpochıtaıýt narezat ego lomtıkamı), a na nego – tomlennyı v jıre lýk kolsamı. Po kraıam blúda mojno polojıt otvarnoı kartofel.
Dlá sorpy: 1kg mása, 1 lýkovısa, zelenyı lýk, sol, spesıı- po vkýsý.
Dlá testa: 400 gr mýkı, 0,3 pıaly másnogo býlona ılı vody, 2 ıaısa, 1 chaınaıa lojka solı.

Meat in the kazakh manner: This dish is made of mutton, horseflesh and beef. The prepared and washed pieces of meat are put in a cauldron or pan with cold water and brought to boiling; then the fire is lessened, scum removed and boiling on slow fire is continued to meat’s readiness. 30-40 minutes before the end of boiling laurel leaf, an onion, peppercorn and salt to taste are added to the broth.
While the meat is boiling dough is kneaded; it is left for 30-40 minutes, then rolled in a layer 1-1.5 mm thick and cut in squares 8 cm each.
Half an hour before the end of boiling of the meat one can drop in the broth whole peeled potatoes, boil them to readiness and together with meat put them in a closed vessel.In a separate small pan onion cut in rings, salt, pepper and spicy greens are put, covered with fat skimmed from the hot broth, then the lid is tightly put on and all this is stewed.
Square of rolled dough to dropped in boiling broth, boiled to readiness, layed out on a flat plate and covered with gravy. On top of them pieces of meat are put (the present-day housewives prefer to cut it in slices) and on top of it onion rings stewed in fat are put. Along the edges the dish is decorated with boiled potatoes.

Salt- dástúrdiń kórinisi qonaqjaılylyq týraly aıtylǵan maqal- mátel maǵnasyn túsindirý.
« Barymen bazar», « qudaıy qonaqpyz»- dep kelgen adamdy keýdesinen ıtermeı, jyly shyraımen qarsy alyp, shamasy kelgenshe syı-qurmet kórsetip attandyrý paryz.
« Qyryqtyń biri Qydyr», « Qonaq pen birge qut keledi»- munysy qonaqty qýma, onyń sharapaty tıedi, birinen bolmasa, ekinshisinen qut keledi degendi bildiredi.
« Adam bolar bala qonaqqa úıir»- degen qonaq áńgimesine balalar árqashan qumar bolady.
Al endi kelesi qonaqtarymyzdy ortaǵa shaqyramyz. «Jigitke jeti óner de az» degendeı bizdiń jigitterimiz óz múmkindikterinshe salat daıyndap kórsetedi.
As atasyn – nan degen halyq nannyń da ońaılyqpen kelmeıtinin bilgen. Endigi qonaqtarymyz nan týraly ne aıtar eken.
Taba nan- qazaq halqynyń eń úlken dámi. Onyń jaqsy pisýi eń aldymen unǵa, qamyrdyń ılený dárejesine, ashytqysyna, kóme bilýge tikeleı baılanysty. Jaqsy ashytylǵan qamyrdyń nany da jaqsy pisedi.ashytqy ázirleý úshin jarty kese jyly sýǵa 10-15 gr ashytqy salyp eritiledi.

Ashytqy kóterilgen soń, qamyr ılenedi. Ol úshin un elenip ústine ashytqy, tuz, qant salynyp, jumyrtqa jarylyp qamyr ılenedi. Sonymen qamyr ıi qanǵansha ılenip, beti jabylyp, jyly jerge qoıylady. Sonda 1,5-2 saǵattyń ishinde qamyrdyń kólemi ulǵaıyp kóteriledi. Osy kezde taǵy bir ret qaıyryp ılep, qaıtadan jyly jerge qoıý kerek. Qamyr tabanyń mólsherine qaraı bólinip alynyp, maı jaǵylǵan tabaǵa tegistep salynady.Sonymen qamyr tabaǵa salynǵan soń beti ústińgi tabamen jabylyp, shoq qolamtasyna kómiledi. Birazdan keıin shoqtan arshyp alynyp, betin ashpastan ekinshi jaǵyna aýdarylady da, qaıta kómiledi.

Qazirgi kezde taba nan aýyldyq jerlerde de, qalalyq jerlerde de gaz nemese elektr peshteriniń dýhovkalarynda pisiriledi. Peshtiń qyzýy 200-250 gradýs bolsa taba 20-25 mınýtta pisedi. Quramy: 1 kg un, 2 as qasyq ashytqy, 1 shaı qasyq tuz, 2 kese sút nemese sý kerek.

Shelpek. 4-5 pıal pshenıchnoı mýkı, 1 pıala aırana ılı syrogo moloko, 2 stolovye lojkı toplenogo masla, 2 stolovye lojkı smetanay, 20-30 gr drojjeı, 0,5 pıaly vody, 1 chaınaıa lojka sahara, 2 pıaly rastıtelnogo masla.
Testo zameshıvaıýt, kak na baýrsakı, razdelyvaıýt na nebolshıe kýsochkı, raskatyvaıýtıh v lepeshkı ı objarıvaıýt v raskalennom jıre do zolotıstogo sveta.

Tandyr- nan. 6 pialas of flour, 50-60 g of dry yeasts, 2 table- spoons of salt, 1,5 pialas of water.
Dough is made as for tada- nan, then several times kneaded. Of ready dough flat cakes are made and it is left for 30-40 minutes. Then in their middle a design is plotted and they are baked in the oven at 200-220 C.
In former times there flat cakes were baked in special stoves called tandyrs.

Kelesi qonaqtardy ortaǵa shaqyramyz. Bulardyń taqyryptary qazaqtyń ulttyq sýsyndary: - Shirkin, salqyn samal keshte aqboz úıdiń irgesin túrip tastap sapyrylǵan sary qymyzdy simire jutqanǵa ne jetsin! – deıdi naǵyz qazaq, aýyl qazaǵy kúni búginge deıin. Iá, aýyl azamaty qymyzy men qymyranyn, aırany men qatyǵyn, kójesi men kúreń shaıyn basqaǵa aıyrbastaı qoıar ma eken.
Aıran- uıytylǵan sút. Ony qaımaǵy alynǵan sútten de, qaımaǵy alynbaǵan sútten ashyta berýge bolady. Ol úshin 5-10 mınýt saqyrlatyp qaınatylyp, qanjylym qalypqa túskenshe sýytylady. Sodan soń uıytqy qosyp aralastyrady da ydys tumshalanyp tastalady. Ol 1-2 saǵat aralyǵynda uıyp bolady.

Aırandy pisip sary maı shaıqalady.
Qymyz- bıeniń ashyǵan súti. Qymyzdy ashytyp baptaý óte kúrdeli proses. Qazaqtar qymyzdy kóbinese jylqy terisinen jasalǵan sabada, torsyqta nemese meten shelekterde ashytady. Qymyzdyń sapasy tikeleı ony pisirýge baılanysty.Sabaǵa 100 lıtrden astam, torsyqtarǵa 10-20 l, al meten shelekterge 30-40 l qymyz ketedi.

Qymyzdy ashytý qoryn sol qymyzdyń ózinen jasaıdy. Kúzde sabadaǵy nemese torsyqtaǵy qymyz tunǵan kezde ydystyń túbine qymyzdyń &j.s jınalady. Mine, sol qoıýyn mata dorbaǵa quıyp, salqyn jerge kelesi maýsymǵa deıin saqtaıdy.
Jańa saýylǵan bir shelek bıe sútine bir ojaý saqtalǵan qordan salyp, bir táýlik jyly jerge qoıý kerek. Sodan soń osy qor únemi qymyz ashytýǵa paıdalanylady. Qazaqtar sabaǵa semiz súr qazy da salyp otyrady. Qazy salyp, jaqsylap pisirilgen qymyzdyń baby da, dámi de ózgeshe bolady.
Qymyzdyń sapasy ydysyna da baılanysty. Sabany 10-15 kúnde bosatyp, keptirip, tobylǵy tútinineystap alǵan jón.Qymyzdyń qyryq shaqty túri bar. Saýmal- endi ǵana ashı bastaǵan nemese ashshy qymyzǵa bıenin jańa saýylǵan sútin quıyp, pisip jumsartqan tushshy qymyz.
Ýyz qymyz- jańa qulyndaǵan bıeniń ýyzynan ashytylǵan qoıý qymyz.
Bal qymyz- úsh táýlik ashytqan qymyz.

Dónen qymyz- tórt táýlik ashytqan qymyz.
Besti qymyz- bes táýlik ashytqan qymyz.t.b.
Shubat- túıe sútinen ashytylady. Bul - ári sýsyn, ári taǵam. Óıtkeni bıe sútine qaraǵanda túıe súti óte maıly keledi. Onyń emdik qasıeti mol.
Shubatty ashytý tehnologıasy qymyz ashytýǵa qaraǵanda ońaı. Óıtkeni ony bir qorlandyryp alsa odan ári eshqandaı ashytqysyz ashı beredi.Ony qymyz sekildi mezgil- mezgil pisip otyrýdyń da qajeti joq.tek kisige quıyp bererde ǵana shaıqap- shaıqap jiberse jetip jatyr. Sonda shubattyń kópirshigi jaqsy aralasady.

Shubatty kóbinese torsyqta nemese aǵash kúbide ashytady. Torsyqta nemese aǵash kúbide bir táýlik ishinde shubat babyna kele bastaıdy. Torsyqty kóbinese túıeniń moınaǵynan jasaıdy. Shubat ashytýǵa eshki terisi de paıdalanylady.Torsyq nemese aǵash kúbidegi qor ústine túıeniń saýylǵan jańa sútin quıyp otyrady. Ydystan shubatty sarqa quıyp qoryn úzbeýge tyrysady. Shubat ashytylǵan torsyq, mes nemese aǵash kúbini aıyna eki ret ishindegi óńezderinen tazartyp, tuzdy sýmen jýyp-shaıyp otyrady. Shubat - ári taǵam, ári emdik qasıeti bar sýsyn. Qyr elinde qymyz ben shubattan jazylmaıtyn aýrý kemde- kem deıdi.Shubat ókpe, asqazan, túrli ishek aýrýlaryna birden-bir shıpaly sýsyn.
Shubattyń túsi qardaı appaq. Dámi til úıirip, ishken kisiniń tynysyn keńeıtip, janyn rahatqa bóleıdi.Ystyqta kún tıip aýyrǵan adamnyń eńbegine, júrek tusyna shubattyń kópirshigin jaǵyp, biraz kóleńkede tynystatyp jazyp alatyny bar.
Kórermendermen oınaıyq.

Kórermenderge osy taqyrypqa baılanysty mynadaı sózder taratylady.
Osy sózderdi úsh tilge aýdarý.Nan, aıran,et,qurt,
Nan- hleb- nan, aıran- kefır- alran, et- máso- meat, qurt – kýrt – kurt.
Sút – moloko – sun (milk),palaý – plov- pilav, shelpek – shelpek – shelpek
Týǵan halqym, ónerin urpaqqa úlgi,
Kóńili kóktem, árqashan jany izgi.
Salt- dástúri mıras bolyp, bizge jetken
Asqan óner jasampaz qalǵan máńgi. - deı otyryp «Qazaqtyń ulttyq dastarqany» atty tań qalmańyz baǵdarlamasy aıaqtaldy. Kórip tamashalaǵandaryńyzǵa kópten- kóp rahmet! Saý bolyńyzdar!

You Might Also Like

Jańalyqtar

Jarnama