Sońǵy jańartý

(Ózgertilgen ýaqyty 3 kún buryn)
Úsh til – zaman talaby
9 - synyp
Úsh til – zaman talaby (Synyptan tys shara)

«Ár eldegi qazaq ár eldiń tilin myqtap ıgerse, ol - bilim. Ol shetel tilinde sóılese - tipti jaqsy. Biraq ana tilin tunshyqtyryp, kómip tastasa - ol keshirilmes kúná» (N. Á. Nazarbaev)

Maqsaty: Oqýshylardy ana tilimen qatar mektepte oqytylatyn ózge tilderden de teorıalyq bilimderin, til jaıly uǵymdaryn tereńdetý, memlekettik tildi súıýge, ózge tildi qurmetteýge tárbıeleý.

Barysy:
Muǵalim: Qurmetti oqýshylar jáne ustazdar!
22 qyrkúıek - QR halyqtarynyń tilderi merekesi. Ár halyq óz tilinde sóıleýge, oqýǵa quqyǵy bar.
Ár azamat óziniń ana tilin bilip, súıýge, qurmetteýge mindetti. Sonymen qatar, ár adam ózge de tildi úırenip, olarǵa da qurmetpen qarap, óz kádesine jaratyp jatsa, «Jeti túrli ilim bil, jeti jurttyń tilin bil» dep ata babalarymyz aıtpaqshy, nur ústine nur bolady. Sol sebepti de biz búgingi sharany ana tilimizge jáne orys tili men aǵylshyn tiline arnaımyz.

Bizdiń elimiz - kópultty memleket. Elimizde júzdegen ult ókilderi dostyq pen beıbitshilikte ómir súrýde. Babalar amanaty - dástúrimiz ben týǵan tilimizdiń aıasy keńeıip, álemdik órkenıetpen ushtastyǵyn taýyp jatyr. Sonyń bir kepili - el bolyp atap ótip jatqan - tilder merekesi. Til qaı ultta, qaı elde bolsa da qasterli, qudiretti. Ol árbir adamǵa ana sútimen birge enip, qalyptasady.
«Ár eldegi qazaq ár eldiń tilin myqtap ıgerse, ol - bilim. Ol shetel tilinde sóılese - tipti jaqsy. Biraq ana tilin tunshyqtyryp, kómip tastasa - ol keshirilmes kúná» degen N. Á. Nazarbaevtyń sózin basshylyqqa ala otyryp, mektepte oqytylatyn tilderden jarys ótkizemiz.

Jer sharynda 900 - ge jýyq ult ómir súredi. Qazir bizdiń planetamyzda 5651 til bar, ol tilderde mıllıardtan astam adam sóıleıdi. Óziniń tilin Ana tilim dep ataıtyn birden bir halyq - qazaq. Óıtkeni, halqymyz Anasyn qasterlep, qadirlegen. Eń qasıetti, kıeli nárseni Anaǵa teńegen. Sóz múshesiniń sany jaǵynan alǵanda qazaq tili jer júzindegi 5651 tildiń arasynda 70 - shi orynda.

I bólim.
Qazaq tili - memlekettik til
İ top
1. Sózderdiń odan ári bólinbeıtin bóligin ne deıdi? (túbir)
2. Túbir sózge jurnaq jalǵaý arqyly jasaǵan sóz? (týyndy sóz)
3. Qosymsha degen ( sózdiń túbirge jalǵanǵan bóligi)
4. «Qalyń - juqa» sózderi qandaı sózderge jatady? (qarsy mándes sózder)
5. Til týraly naqyl sóz, maqal aıtý (3)
6. Úlkendigi jóninde ekinshi oryn alatyn tilder toby qandaı? (Tıbet - qytaı toby)
7. Jumbaqty zerttegen áıgili qazaq jazýshysy. (M. Áýezov)
8. Til mamany. (fılolog)
9. Tilde bireýdiń nazaryn aýdarý úshin qoldanylatyn sózder? (qaratpa sózder)
10. «Uıa» degen sózde neshe býyn bar, qandaı? (2 býyn, ashyq)

İİ top
1. Etistiktiń qandaı túri bolady? (dara jáne kúrdeli)
2. Qazaq tilinde neshe septik bar? (7)
3. Táýeldik jalǵaý neni bildiredi? (zat esimniń septelýin)
4. «Jeńil - aýyr» sózderi qandaı sózderge jatady? (qarsy mándes sózder)
5. Til týraly naqyl sóz, maqal aıtý (3)
6. Sóıleýshiniń sóılemde aıtylǵan oıǵa qatysty ár alýan kóńil kúıin bildiretin sóz? (odaǵaı )
7. Qaı memlekette latyn tili memlekettik til bolyp esepteledi? (Vatıkan memleketinde)
8. Qara sózben jazylǵan kórkem shyǵarma (proza)
9. Qazaq tilindegi sózdiń basynda kezdespeıtin árip? (ń)
10. Daýyssyz dybystar neshege bólinedi? (úndi, uıań, qatań)

Álemde birqatar el kóp tildi bolyp esepteledi. Máselen, Úndistanda birneshe júz til men dıalekt bar. Soltústik jáne Ońtústik Amerıkada ındeester birneshe júzdegen tilde sóıleıdi. Al, Afrıkada tolyp jatqan rýlar dıalektisin aıtpaǵannyń ózinde júzdegen tilde sóıleıtin taıpalar ómir súredi.
Dúnıejúzindegi eń kóp taraǵan tilder – qytaı, aǵylshyn, hındı, orys, japon, nemis, ındonezıa, bengal, portýgalıa, ıtalıan tilderi.

Ár eldiń óz tili men dıalektisi bar
Androra – ıspansha, fransýzsha, katalonshe.
Belgıa – fransýzsha (vallonsha), flamandsha, nemisshe.
Germanıa – nemisshe, datsha, lýjısshe.
Fınlándıa – fınshe, shvedshe.
Irlandıa – ırlandsha, (gallsshe) aǵylshynsha.
Italıa – ıtalánsha, nemisshe (Ońtústik Tırolde)
Kanada – aǵylshynsha, fransýzsha.
Lúksembýrg – fransýzsha, nemisshe.
Nıderlandy – nıderlandsha, frıslandsha.
Norvegıa – norvegshe.
Avstrıa – nemisshe, slovánsha, horvatsha, vengrshe.
Shveısarıa – nemisshe, fransýzsha, ıtalánsha, retormansha.
Sıngapýr - qytaısha, aǵylshynsha.
Ispanıa - ıspansha, galısshe.
Shrı Lanka - sıngalsha, tamılshe, aǵylshynsha.
Ońtústik Afrıka - afrıkasha, aǵylshynsha, bantýshe.
Taıland - taısha, taý halyqtarynyń tilinde.
People all over the world speak almost 3, 000 languages. The most wide - spread language in the world is Chinese. 350 million people speak English as their first language.
Today there are a lot of people in Europe and Asia who know several languages. A person who knows several languages is called a polyglot. Today it is quite evident that everyone should know at least one foreign language.

II bólim.
Orys tili - ultaralyq qatynas tili
Aǵylshyn tili - jahandyq ekonomıkaǵa oıdaǵydaı kirigý tili
İ top
1. What is the English for ‘til’? (language)
2. Malchıkı chasto begaıýt mejdý partamı na peremenah (Translate into
English)
3. V devátom klasse ý nas kajdyı den 6 ýrokov (Translate into English)
4. Pochemý ty zadaósh mnogo voprosov? (Translate into English)
5. We study events in the past (Translate into Russian)
6. We discuss different problems (Translate into Russian)
7. We work hard (Translate into Russian)
8. We read interesting textbooks (Translate into Russian)
9. He learns how to use computers (Translate into Russian)
10. We do experiments (Translate into Russian)

İİ top
1. What is the English for ‘sóz’? (word)
2. Moıa sestra redko polýchaet plohıe otmetkı (Translate into English)
3. Ne razgovarıvaıte gromko! (Translate into English)
4. Na ýrokah my ýznaóm mnogo novogo (Translate into English)
5. We solve difficult problems (Translate into Russian)
6. We learn poems by heart (Translate into Russian)
7. We draw and paint pictures (Translate into Russian)
8. We answer the questions (Translate into Russian)
9. He translates texts (Translate into Russian)
10. We run, jump and play (Translate into Russian)

Málimetter, tapsyrmalar:
1. Segodná vpolne ochevıdno, chto kajdyı chelovek doljen znat hotá by odın ınostrannyı ıazyk.
2. Na nekotoryh ıazykah govorát mıllıony lúdeı, na drýgıh - tolko sotnı.
3. Kak govorát polıgloty, eto slojno tolko v nachale. No kogda vy nachınaete ızýchat tretıı ıazyk, vse ıdet, kak po maslý.
4. Anglııskıı ıazyk chasto ıspolzýetsá bıznesmenamı ız raznyh stran, gde govorát na raznyh ıazykah, dlá vedenıa del.
5. Izýchenıe ınostrannogo ıazyka ımeet praktıcheskoe znachenıe, no vybor ıazyka ınogda zavısıt ot mody.
1. Today it is quite evident that everyone should know at least one foreign language.
2. Some languages are spoken by millions of people, others by only hundreds of them.
3. As polyglots say it is difficult to begin. But when you start learning a third language ‘everything is going on swimmingly’.
4. English is used a great deal by businessmen from different countries, which don’t have a common language, in order to do business.
5. Learning a foreign language has a practical value but the choice of a foreign language sometimes depends on a fashion.

Qazirgi tilder
Bul dıagram jer sharynda meken etetin halyqtyń qansha paıyzy qaı tilde kóp sóıleıtinin kórsetedi.
Qytaı - 20 %
Aǵylshyn – 6 %
Hındı – 4, 5 %
Orys – 3, 5 %
Ispan - 3 %
Arab – 2 %
Portýgal – 2 %
Japon – 2 %
Fransýz – 1, 5 %
Nemis – 1, 5 %

You Might Also Like

Jańalyqtar

Jarnama