
- 05 naý. 2024 01:30
- 156
Daryndy jáne úlgermeıtin oqýshymen jumys jospary jáne oqýshynyń jumys dápteri
Jeke oqýshymen jumys dápteri (10 - synyp)
1. SÓZDİŃ TÝRA JÁNE AÝYSPALY MAǴYNASY
1. Týra jáne aýyspaly maǵynada turǵan maqal - mátelderden mysal keltir jáne olardyń maǵynalaryn túsindir.
2. Myna tirkesterdiń týra jáne aýyspaly maǵynalaryn taýyp jaz.
Sýyq sý, sýyq jer, sýyq jel, sýyq adam, sýyq torǵaı, sýyq habar. Altyn júzik, altyn qyz, aqsha, altyn kúz, altyn besik. Taza úı, taza jer, taza bala, taza júrek, taza eńbek, taza salmaq.
3. Jumbaqtyń sheshýin tap. Sheshýiniń týra jáne aýyspaly maǵynasyna baılanysty mátin qura.
Biz, biz edik, biz edik,
Biz jyltyraǵan qyz edik,
Tań atqansha jaıyldyq,
Tań atqan soń joıyldyq.
2. OMONIM. SINONIM. ANTONIM
1. Omonım bolatyn sózderi bar óleń shýmaqtaryn jaz.
--------------------
2 Tómendegi sózderge sınonım jáne omonım bolatyn sóılemder qura.
Jastyq, at, qoıý, jeńil, bas.
--------------------------
3. Mátindegi sózderden sınonım, omonım, antonımderge mysaldar jaz.
Qazaq tili esh ýaqytta ózimen kórshiles halyqtyń tilderinen sorly bolyp, qatardan qalyp ómir súrmegendigi, óz sybaǵasyn eshkimge jibermegendigi myńdaǵan jyl tarıhynda aıqyndalǵan. Keıbir ul - qyzdarymyzdyń ana tilin bilmeýi, ne shala bilýi meni qatty qynjyltady. Buǵan eń aldymen, ata - ana kináli. (B. Momyshuly)
3. TURAQTY SÓZ TİRKESTERİ
1. Tómendegi tirkesterge antonım bolatyn tirkester taýyp jaz.
Murnyn kókke kóterdi, qyryq pyshaq boldy, jer - kókti basyna kóterdi, jer - kókke syıǵyzbady, jumǵan aýzyn ashpady.
2. İshinde myna sózder bar turaqty tirkesterdi jaz.
Kóz, qol, jer, ıt, aýyz, tistedi, shash.
Úlg i: ashyq aýyz.
3. Óleńdegi turaqty tirkesterdi taýyp, maǵynalaryn túsindir. Óleń kimdiki? Turaqty tirkesterdi qatystyra avtory týraly jaz.
Qyryq pyshaqpen qyrjańdap turǵan túlki,
O da osal jaý emes qyran pańǵa.
4. KÁSİBI SÓZDER MEN TERMIN SÓZDER
1. Qolónershilikke jáne aýyl sharýashylyǵyna baılanysty kásibı sózder jaz.
-----------------------
2. Mátindegi termınderdi tap jáne termınderdiń jasalý joldaryn túsindir.
Jezqazǵan aımaǵynyń ekologıalyq ahýaly máz emes. Eki búıirden Baıqońyr ǵarysh aımaǵy men Semeı polıgony qyspaqqa alyp tur. Ǵarysh kemeleriniń tehnıkalyq bólikteri men atom qaldyqtary - teptıl kókten túsip, jerdi ýlandyryp, lastap jatyr. Semeı polıgony radıaktıvtik zattardy tóńirekke sińirdi. (F. Temereeva)
5. DAÝYSTY, DAÝYSSYZ DYBYSTAR
1. Eki shýmaq óleń jazyp, ishindegi erindik daýystylardyń astyn bir, ezýlik daýystylardyń astyn eki syz.
2. Turaqty tirkesterdi jazyp, maǵynasyn túsindir jáne qatań daýyssyzdardyń astyn bir, úndi daýyssyzdardyń astyn eki, uıań daýyssyzdardyń astyn ırek syzyqpen syz.
3. «Jeti jarǵy» erejesi týraly ne bilesiń?
1. SÓZDİŃ TÝRA JÁNE AÝYSPALY MAǴYNASY
1. Týra jáne aýyspaly maǵynada turǵan maqal - mátelderden mysal keltir jáne olardyń maǵynalaryn túsindir.
2. Myna tirkesterdiń týra jáne aýyspaly maǵynalaryn taýyp jaz.
Sýyq sý, sýyq jer, sýyq jel, sýyq adam, sýyq torǵaı, sýyq habar. Altyn júzik, altyn qyz, aqsha, altyn kúz, altyn besik. Taza úı, taza jer, taza bala, taza júrek, taza eńbek, taza salmaq.
3. Jumbaqtyń sheshýin tap. Sheshýiniń týra jáne aýyspaly maǵynasyna baılanysty mátin qura.
Biz, biz edik, biz edik,
Biz jyltyraǵan qyz edik,
Tań atqansha jaıyldyq,
Tań atqan soń joıyldyq.
2. OMONIM. SINONIM. ANTONIM
1. Omonım bolatyn sózderi bar óleń shýmaqtaryn jaz.
--------------------
2 Tómendegi sózderge sınonım jáne omonım bolatyn sóılemder qura.
Jastyq, at, qoıý, jeńil, bas.
--------------------------
3. Mátindegi sózderden sınonım, omonım, antonımderge mysaldar jaz.
Qazaq tili esh ýaqytta ózimen kórshiles halyqtyń tilderinen sorly bolyp, qatardan qalyp ómir súrmegendigi, óz sybaǵasyn eshkimge jibermegendigi myńdaǵan jyl tarıhynda aıqyndalǵan. Keıbir ul - qyzdarymyzdyń ana tilin bilmeýi, ne shala bilýi meni qatty qynjyltady. Buǵan eń aldymen, ata - ana kináli. (B. Momyshuly)
3. TURAQTY SÓZ TİRKESTERİ
1. Tómendegi tirkesterge antonım bolatyn tirkester taýyp jaz.
Murnyn kókke kóterdi, qyryq pyshaq boldy, jer - kókti basyna kóterdi, jer - kókke syıǵyzbady, jumǵan aýzyn ashpady.
2. İshinde myna sózder bar turaqty tirkesterdi jaz.
Kóz, qol, jer, ıt, aýyz, tistedi, shash.
Úlg i: ashyq aýyz.
3. Óleńdegi turaqty tirkesterdi taýyp, maǵynalaryn túsindir. Óleń kimdiki? Turaqty tirkesterdi qatystyra avtory týraly jaz.
Qyryq pyshaqpen qyrjańdap turǵan túlki,
O da osal jaý emes qyran pańǵa.
4. KÁSİBI SÓZDER MEN TERMIN SÓZDER
1. Qolónershilikke jáne aýyl sharýashylyǵyna baılanysty kásibı sózder jaz.
-----------------------
2. Mátindegi termınderdi tap jáne termınderdiń jasalý joldaryn túsindir.
Jezqazǵan aımaǵynyń ekologıalyq ahýaly máz emes. Eki búıirden Baıqońyr ǵarysh aımaǵy men Semeı polıgony qyspaqqa alyp tur. Ǵarysh kemeleriniń tehnıkalyq bólikteri men atom qaldyqtary - teptıl kókten túsip, jerdi ýlandyryp, lastap jatyr. Semeı polıgony radıaktıvtik zattardy tóńirekke sińirdi. (F. Temereeva)
5. DAÝYSTY, DAÝYSSYZ DYBYSTAR
1. Eki shýmaq óleń jazyp, ishindegi erindik daýystylardyń astyn bir, ezýlik daýystylardyń astyn eki syz.
2. Turaqty tirkesterdi jazyp, maǵynasyn túsindir jáne qatań daýyssyzdardyń astyn bir, úndi daýyssyzdardyń astyn eki, uıań daýyssyzdardyń astyn ırek syzyqpen syz.
3. «Jeti jarǵy» erejesi týraly ne bilesiń?
Nazar aýdaryńyz! Jasyryn mátindi kórý úshin sizge saıtqa tirkelý qajet.