Sońǵy jańartý

(Ózgertilgen ýaqyty 2 apta buryn)
Á dybysy men áripi
Sabaqtyń taqyryby: Á dybysy men áripi.
Sabaqtyń maqsaty:
Bilimdilik: Á dybysymen tanystyrý. Á dybysy bar sózderge dybystyq taldaý jasatý; sóz, sóılem qurap aıtýǵa, býynǵa bóle bilýge daǵdylandyrý; qol jattyqtyrý dápterlerine Á árpin jazdyrý.
Damytýshylyq: Oı – órisin, til baılyqtaryn, tapqyrlyq, izdenimpazdyq qasıetterin damytý.
Tárbıelik: Úlkenderdi syılaýǵa, qurmetteýge tárbıeleý.
Ádis – tásilderi: túsindirý, suraq – jaýap, oıyn, áńgimelesý.
Túri: saıahat sabaq.

Sabaqtyń barysy:
İ. Uıymdastyrý:
Oqýshylardy sabaqqa psıhologıalyq daıyndaý.
İİ. Úı tapsyrmasyn suraý.
- Ótkende qaı árippen tanystyq?
- İ dybysy men árpi
- Qane, sol i dybysyna sózder oılap jiberińdershi.

- İ dybysy daýysty ma, daýyssyz ba?
- Daýysty.
Erejeni eske túsirý.
Dybys degen ne? Árip degen ne? (Dybysty estımiz, aıtamyz, áripti jazamyz, kóremiz, oqımyz)
Syzbamen jumys, taldaý, jınaqtaý.

Jańa sabaq. Oı tolǵanys.
- Búgin taǵy bir jańa árippen tanysasyz. Búgingi sabaq erekshe sabaq. Bizge qonaqqa áje kelip otyr. Ol kisi senderden kómek suraı kelipti. Ájeniń Áset jáne Ásel degen eki nemeresi bar eken. Ájemiz bazarǵa ketkende eki bala syrtqa shyǵyp adasyp ketedi. Sol balalardy taýyp berýimiz kerek. Qane. ájemizge kómektesemiz be?
- Ia (Sújetti sýretterdiń kómegimen tapsyrmany oryndaımyz)
- Ájemiz kele jatsa aldynan bir úlken ózen shyǵypty. Bul kisini ózennen ótkizý úshin tapsyrma oryndaýymyz kerek. Oryndaǵan jaǵdaıda búgingi tanysatyn árpimiz shyǵady.
«Ózennen ótý»
İ deńgeıli tapsyrma. «Mıǵa shabýyl»
Sózjumbaq sheshý arqyly «Álippe sózine maǵlumat berý.»
1. Ákeniń anasy kim.
2. Eshkiniń tólin ata.
3. Tyshqannyń úıin ata.
4. İri janýardy ata.
5. Jeti kún taǵy qalaı atalady.
6. Ydys túri.
Á J E
L A Q
İ N
P İ L
A P T A
K E S E
- Qandaı sóz shyqty?
- Álippe
- Álippe sóz qaı dybystan bastalyp tur?
- Á dybysynan
- Búgingi ótetin taqyrybymyz Á dybysy men árpi.
- Á dybysy daýysty ma, daýyssyz ba? Buny bilý úshin bárimiz Á dep ándeteıik.
- Qandaı dybys eken?
- Daýysty
- Olaı bolsa ol áripti daýystylar qataryna salaıyq. (Áripter salǵan qaltaǵa salý)
- Ájelerin izdep kele jatqan nemereleriniń de aldynan kedergiler shyǵady.
- Kómektesemiz be?
- Ia
- Onda İİ deńgeıli «alma aǵashynyń almasyn jınaý» tapsyrmasyn oryndaımyz. Á árpinen bastalatyn sózder oılap býynǵa bólemiz.
- Óte jaqsy.
- Endi aýada Á árpin jazyp úırený.
- Áset pen Áseldi sıqyrly alma aǵashynan ótkizip jiberdik.
- Dápterge Á árpin jazý.
- Al, kánekı balalar, bárimiz bir – birimizdiń qolymyzdy ustap ándeteıik.

Sergitý sáti.
Áldı, áldı aq bópem,
Aq besikke jat bópem.
Jylama, bópem, jylama
Jilik shaǵyp bereıin.

Ájemizde nemeresine asyǵyp kele jatqan, aldynan sıqyrly pesh shyqty. Endi İİİ deńgeıli «Sıqyrly pesh» tapsyrmasyn oryndaımyz.
Sózderge sóılem oılap shema túrinde taqtaǵa jazý.
Á dybysy men áripi júkteý

You Might Also Like

Jańalyqtar

Jarnama