Sońǵy jańartý

(Ózgertilgen ýaqyty 56 mınýt buryn)
Bizge dáriger qonaqqa keldi
Ekinshi kishi tobyndaǵy uıymdastyrylǵan oqý qyzmetiniń konspektisi
Konspekt organızovannoı ýchebnoı deıatelnostı vo vtoroı mladsheı grýppe
Ótkizý kúni/Data provedenıa:
Tárbıeshi/Vospıtatel:
Bilim berý salasy/Obrazovatelnaıa oblast Qatynas. Komýnıkasıa
Pán/Predmet: Sóıleýdi damytý
Ótpeli taqyryp/Skvoznaıa tema: «Mamandyqtyń bári jaqsy»
Taqyryby/Tema: «Bizge dáriger qonaqqa keldi»
Maqsattary/Selı:
1. Tárbıelik – vospıtatelnaıa: dárigerdiń eńbegin qurmetteýge úıretý.
2. Damytýshylyq – razvıvaıýshaıa: Balalardy tazalyqqa baýlý jáne salaýatty ómir saltyn ustanýǵa daǵdylandyrý.
3. Oqytý – obýchaıýshaıa: balalarǵa dáriger mamandyǵynyń ne úshin qajet ekendigin túsindirý. oıyn barysynda qarapaıym sóılem kurap, ony túsindirip, qaıtalaı bilýge úıretý.
Pedagogıkalyq tehnologıalar/ped. tehnologıı: densaýlyq saqtaý tehnologıasy, oıyn ádisi, suraq – jaýap, áńgimeleý.
Resýrstarmen qamtamasyz etý/Resýrsnoe obespechenıe: dáriger, qoıan, qasqyr, aıý keıipkerleri, dárigerdiń qural – jabdyqtary.
Bılıngvaldyq komponent/Bılıngvalnyı komponent: dáriger – doktor, maqta - vata, dáke - bınt, ıod – ıod

Uıymdastyrylǵan oqý qyzmetiniń barysy
1. Uıymdastyrýshylyq kezeńi/organızasıonnyı moment:
Ǵajaıyp sát: Bizge bireý esik qaǵyp jatyr - aý deımin. Bul kim eken? Dáriger Aıbolıtpa, kirińiz meıirimdi dáriger, biz sizdi asyǵa kútýdemiz. Balalar bizge qonaqqa dáriger Aıbolıt keldi. Dáriger Aıbolıt ormandaǵy aýyryp qalǵan ańdardy emdeıdi.
Bılıngvaldyq komponent: dáriger – doktor
2. Negizgi bólim/osnavnaıa chast
Osy kezde bir qoıan jylap keledi.
Qoıan: Oı - oı - oı!
Dáriger Aıbolıt: Ne boldy saǵan Qoıan dostym?
Qoıan: İshim aýyrady.
Dáriger Aıbolıt: Iá, qıyn jaǵdaı eken.
Ýaqytty bosqa ótkizbeıik
Qoıanǵa ne boldy teksereıik.
Qane dostym aıta qoıshy.
Búgin sen ne istediń
Jattyǵýmen aınalystyńba?
Qoıan: Joooq.
Dáriger Aıbolıt:
Sýmen shynyqtyńba?
Qoıan: Joooq.
Dáriger Aıbolıt: Tamaq ishtińbe?
Qoıan: Jooq.
Dáriger: Oı, qandaı jaman jaýap.
Onda Qoıan seni emdeımin.
Balalar aıtyńdarshy ish aýyrmas úshin ne isteý kerek?
Jeke jumys: Amına seniń ishiń aýyrǵanda anań ne isteıdi?
Dáriger Aıbolıt qoıandy emdeıdi.
Bir kezde qorbańdaǵan aıý keledi.
Aıý: Oı - oı - oı, meniń basym.
Dáriger: Basyńa ne boldy?
Aıý: Ormanda júrgende tasqa quladym
Basym tasqa tıdi.
A - aa - aa - aa - aaa
Dáriger: Al endi dosym, basyńdy baılaıyn.
Balalar jarany tańý úshin qandaı quraldardy qoldanamyz?
Bılıngvaldyq komponent: maqta - vata, dáke - bınt, ıod – ıod
Al endi dostym meniń keńesimdi tyńda.
Ata anańdy tyńda.
Olarmen qydyr.
Dalada ata - anasyz qydyrmaıdy.
Dáriger Aıbolıt:
Balalar ata - anasyz dalada qydyrama?
Aıý: Men endi biletin boldym. Anammen qydyramyn.
Osy kezde aryldap qasqyr keledi.
Qasqyr: Oı - oı - oı.
Aıbolıt: Ne boldy saǵan, qasqyrjan?
Qasqyr: Meniń tisim aýyryp barady?
Aıbolıt: sen qandaı tamaq jediń?
Qasqyr: Tátti toqash pen kámpıt jedim.
Balalar aıtyńdarshy tátti toqash pen kámpıtti kóp jeýge bolady ma?
Aıbolıt: Qasqyr sen árıne tátti nárse jeısiń, onda tisiń aýyrady.
Egerde sen kókónister men jemister jeseń, tisiń aýyrmas edi. Qane, tisińdi
emdeıik.
Avtor: Doktor Aıbolıt qasqyrdyń da tisin emdep beredi.
D/o: «Qajetin tap»
Balalar myna quraldar ishinen tis emdeýge arnalǵan quraldardy taýyp berińdershi.
Ańdar Dáriger Aıbolıtke kóp kóp rahmet dep qoshtasyp, ormanǵa ketedi.
Balalar da paıdaly keńesterdi bilý kerek.
1 - keńes:
Jattyǵý jasaý kerek.
Sharshaǵandaryń basylady.
2 - keńes:
Kún, aýa, sý.
Bizdiń naǵyz dosymyz.
3 - keńes:
Tańǵy botqany jeý kerek, jáne qara nan paıdaly.
4 - keńes:
Kim sábizdi jep, tamat shyrynyn ishse, olda paıdaly.
Doktor Aıbolıt: Mine meniń keńesterim osy. Eshqashan sharshamaı kúlip júrińder. Qaıtalap aıtam, aýyrmańdar. Barlyq keńesterimdi oryndańdar. Saý
bolyńdar, balalar. Senderge densaýlyq tileımin.
3. Qorytyndy/ıtogovaıa chast
- Balalar búgin bizge qonaqqa kim keldi?
- Dáriger Aıbolıt ormanda nelerdi emdeıdi?
- Dáriger Aıbolıt qandaı keńester aıtty?
Jaraısyndar balalar, men senderge rızamyn sol úshin senderge tátti dárýmenim bar, al senderge aıtarym, ózimizdi taza ustaıyq, aýyrmaıyq, árdaıym kóterińki kóńil kúıde bolaıyq.

Jańalyqtar

Jarnama