Sońǵy jańartý

(Ózgertilgen ýaqyty 3 kún buryn)
Toǵyzynshy sot

Sáýlet óneriniń bir mamany Sapaq aıypker oryndyǵynda osymen toǵyzynshy ret otyr. Ol bireýdiń basyn jaryp, kózin shyǵaryp shekten shyqqan qylmyspen nemese memleketke qandaı bolsyn bir zıan keltirgendikten otyrǵan joq. Ol sot aldyna únemi áıel máselesimen kelýshi edi.

Alǵashqy áıelinde onyń bir balasy ketti. Sapaq áıelinen ajyrasqaly beri onyń kyzmet orny tórt ret ózgerdi. Sol tórt rette de ol barlyq ýaqytta áıelimen sottaspaı balasyna alıment tólemedi. Tuńǵysh ret áıeli ony sotqa bergende onyń jalaqysy júz som edi. Áıeli júzdiń tórtten birin kestirip aldy. Sálden keıin-aq, onyń qyzmet orny ózgerip, sol mekemede joǵaryraq stolǵa jyljyp otyrǵan bolatyn. Bul kezde onyń jalaqysyna taǵy bir elý som qosylyp edi. Alǵashqy áıel ekinshi sottan jıyrma bes prosentti alǵannan keıin, ile úshinshi sotqa shaqyryldy. Óıtkeni Sapaq ekinshi áıelimen de ajyrasyp, onda bir balasy ketip, úshinshi sot boldy. Munyń ózi qıyndaý edi. Bir áıelde eki balasy ketse, oǵan otyz úsh prosent alıment berýshi edi. Al jeke-jeke áıeldegi eki balaǵa ne isterin bilmeı sottyń ózi qatty sasty. Sonan soń oılap otyryp, eki áıeldegi eki balaǵa otyz úsh prosentti bólip qaıta bılik shyǵardy. İle-shala Sapaq qaıta kyzmet ornyn ózgertti.

Sapaqtyń kyzmet ornynyń ózgergenin bilgen alǵashqy áıeli qaıta sotqa berip alımentti burynǵydan sál kóbeıtip alyp kóńili qurǵyrdy tynyshtandyryp edi. Onyń artynan ekinshi áıel de sottasyp ol da óz sybaǵasyn aldy. Bul ekeýi endi janymyz tyndy dep otyrǵanda úshinshi áıel Sapaqpen ajyrap, sottasyp, barlyq istiń astan-kestenin shyǵardy. Óıtkeni buryn eki'áıel tabystyń otyz úsh prosentin alsa, endi úsh áıelge elý prosenti bólinetin boldy. Budan alǵashqy eki áıelge qarajat jaǵynan keler-keter bolmaǵanymen sot oryndaýshysy qaıta-qaıta shaqyryp mazasyn aldy. Onyń ústine buryn murager ekeýimizdegi eki bala ǵana ǵoı dep, alǵash sottasqanda alakóz bolǵanymen keıin úshinshi áıelge qarsy bir maıdan qurǵan ekeýiniń záre quty qalmady. Amal ne, sot Sapaqtyń sottasý isin taǵy jetinshi ret qarap, jetinshi ret kózine shuqyp, Sapaqty sottaı, sottaı ábden qajyǵanyn aıta otyryp bılik shyǵardy. Tipti halyq soty shyn tilek bildirip «endi osy baıypty bolǵaı» dep saldy.

Arada az kún ótken soń Sapaq úılenipti degen sóz dúńk ete tústi. Odan kóp uzamaı-aq qyzmet orny joǵarylap, onyń ústine bir ınstıtýtqa sabaq beretin bolyp barlyq jalaqysy úsh júz somǵa kóterildi. Osy kezde burynǵy úsh áıel sotqa berip, biraq sot Sapaq isine mamandanyp, tájirıbesi molaıyp bárine bir-aq sot — segizinshi sot qurdy. Sóıtip Sapaq úsh júzdiń jartysyn bepip úıine qaıtty.

Bir kúni Sapaqtyń tórtinshi áıelinen bala týdy. Toǵyzynshy sotty ózi jasatty. Áıeli áıelder bosanatyn úıden kelgen kúni-aq Sapaq áńgimeni bastady:

— Kúláıhan,— dedi ol, áıeline qarap,— sen ekeýmizdiń bir balamyz bar. Endi men senen de ajyraımyn.

Áıel buǵan qatty shoshyp ketti.

— Nege?

— Negesi sol, anaý úsheýi júz elý somdy beker bólip jep jatyr. Men olarǵa ony túgel jegizgim kelmeıdi.

— E, sol úshin menimen ajyramaqpysyń?

Sapaq sál oılanyp otyrdy da:

— Sen osy úıde qal. Men senen ajyraǵan bolamyn. Ázirge meımanhanaǵa ketem.

Az kúnnen keıin Sapaq tórtinshi áıelimen sot aldynda ajyrasty. Burynǵy úsh áıelge bólinetin júz elý som endi tórt áıelge bólindi. Ertenine-aq Sapaq Kúláıhanǵa qaıta jetip keldi. Nekesiz tursa da qyryq somnyń úıge artyq kelgenine áıeli de qatty qýandy. Al kórshileri:— Aryń qaıda, olar da balan emes pe?— dep edi, oǵan Sapaq:

— Aryń ne, aryńnan aqsham qymbat, ar degen maǵan aqsha bola ala ma? —dep jaýapty kelte qaıyrdy.


You Might Also Like

Jańalyqtar

Jarnama