- 05 naý. 2024 00:24
- 366
Fosfor. Fosfordyń perıodtyq júıedegi orny jáne qasıetteri
Sabaqtyń taqyryby: «Fosfor. Fosfordyń perıodtyq júıedegi orny jáne qasıetteri». (prezentasıasymen)
Sabaqtyń maqsaty:
a) Fosfor atomynyń sıpattamasy D. I. Mendeleev jasaǵan hımıalyq elementterdiń perıodtyq júıesindegi atom qurylysy turǵysynan túsindirý, onyń krıstaldyq tory men qasıetteri arasynda ózara baılanysty túsindirý.
b) Oqýshylardyń shyǵarmashylyq qabiletiniń shyńdalýyna múmkindik berý jáne ony damytý.
v) Oqýshylardy birlikke, joldastyqqa tárbıeleý.
Sabaqtyń túri: Dástúrli emes sabaq.
Sabaqtyń ádisi: Suraq - jaýap, aýyzsha, ınteraktıvti oqytý ádisi.
Sabaqtyń kórnekiligi:
1. Interaktıvti taqta
2. D. I. Mendeleev perıodtyq sıstemasy
3. Oqýlyq.
4. Vıdeo.
Sabaqtyń barysy: Uıymdastyrý kezeńi
Úı tapsyrmasyn suraý.
1. Azot qyshqylynyń fızıkalyq qasıetin sıpattaý.
2. Azot qyshqylynyń hımıalyq qasıetin sıpattaý.
3. Nıtrat quramyna kiretin metaldyń kerneý qataryndaǵy ornyna sáıkes aıyrylýy.
4. Azottyń tabıǵatta aınalymy.
Jańa sabaqty oqyp úırený.
Fosfordyń perıodtyq júıedegi orny.
Atom qurylysy +15 ) ) )
2e 8e 5e
Elektrondyq formýlasy:
1s2 2s2 2p6 3s2 3p3
Hımıalyq qasıeti.
4P+5O2 = 2P2O5
2P+3CL2 + 2PCL3
2P+3H2 + 2PH3
3Ca+2P + Ca3 P2
Qoldanylýy: Qyzyl fosfor sirińke óndirisinde, pırotehnıkada jáne fosfor qyshqylyn alýǵa paıdalanady. Fosfor aýylsharýashylyq zıankesterimen kúresý úshin qajet ýly hımıkattar alý úshin qoldanylady.
Jańa sabaqty bekitý:
Sabaqtyń qorytyndysy: Fosfordy adam jáne janýarlar, ósimdikter arqyly qabyldaıdy. Fosfor qosylystary tirshiliktegi barlyq zat almasý prosesterine qatysady. Akademık A. Fersman «fosfor tirshilik kózi – aqyl oı elementi dep atap kórsetken.
Úıge tapsyrma: $18 Fosfor perıodtyq júıedegi orny jáne qasıetteri (oqý)
Fosfordyń bıologıalyq mańyzy (esse jazý)
Oqýlyqtan 5 – 6- tapsyrma oryndaý.
Baǵalaý
Sabaqtyń maqsaty:
a) Fosfor atomynyń sıpattamasy D. I. Mendeleev jasaǵan hımıalyq elementterdiń perıodtyq júıesindegi atom qurylysy turǵysynan túsindirý, onyń krıstaldyq tory men qasıetteri arasynda ózara baılanysty túsindirý.
b) Oqýshylardyń shyǵarmashylyq qabiletiniń shyńdalýyna múmkindik berý jáne ony damytý.
v) Oqýshylardy birlikke, joldastyqqa tárbıeleý.
Sabaqtyń túri: Dástúrli emes sabaq.
Sabaqtyń ádisi: Suraq - jaýap, aýyzsha, ınteraktıvti oqytý ádisi.
Sabaqtyń kórnekiligi:
1. Interaktıvti taqta
2. D. I. Mendeleev perıodtyq sıstemasy
3. Oqýlyq.
4. Vıdeo.
Sabaqtyń barysy: Uıymdastyrý kezeńi
Úı tapsyrmasyn suraý.
1. Azot qyshqylynyń fızıkalyq qasıetin sıpattaý.
2. Azot qyshqylynyń hımıalyq qasıetin sıpattaý.
3. Nıtrat quramyna kiretin metaldyń kerneý qataryndaǵy ornyna sáıkes aıyrylýy.
4. Azottyń tabıǵatta aınalymy.
Jańa sabaqty oqyp úırený.
Fosfordyń perıodtyq júıedegi orny.
Atom qurylysy +15 ) ) )
2e 8e 5e
Elektrondyq formýlasy:
1s2 2s2 2p6 3s2 3p3
Hımıalyq qasıeti.
4P+5O2 = 2P2O5
2P+3CL2 + 2PCL3
2P+3H2 + 2PH3
3Ca+2P + Ca3 P2
Qoldanylýy: Qyzyl fosfor sirińke óndirisinde, pırotehnıkada jáne fosfor qyshqylyn alýǵa paıdalanady. Fosfor aýylsharýashylyq zıankesterimen kúresý úshin qajet ýly hımıkattar alý úshin qoldanylady.
Jańa sabaqty bekitý:
Sabaqtyń qorytyndysy: Fosfordy adam jáne janýarlar, ósimdikter arqyly qabyldaıdy. Fosfor qosylystary tirshiliktegi barlyq zat almasý prosesterine qatysady. Akademık A. Fersman «fosfor tirshilik kózi – aqyl oı elementi dep atap kórsetken.
Úıge tapsyrma: $18 Fosfor perıodtyq júıedegi orny jáne qasıetteri (oqý)
Fosfordyń bıologıalyq mańyzy (esse jazý)
Oqýlyqtan 5 – 6- tapsyrma oryndaý.
Baǵalaý
Nazar aýdaryńyz! Jasyryn mátindi kórý úshin sizge saıtqa tirkelý qajet.