Kolokola kıgen Kárıma
Qyz jalǵyz edi, Tóbeden tóngen aspan bireý-tin. Sarǵaıǵan shópti kirt-kirt julyp jegen Kertóbel de myna saıyn dalada jylqy nyspysynan jalǵyz edi. Qyp-qyzyl kún de japadan-jalǵyz batyp bara jatty.
Tek jalpaq jazyqty túgel alyp jatqan noqat-noqat qoılar kóp edi.
At ústindegi Kárıma tóńiregine qarady. Shyǵys, batys, teristik, tústik - tórt qubyla birden keń dala. Kókjıek degenińiz túp-túzý. Dala shirkin uzaq oınaıtyn, ıá, ıá, mektep bitirý keshinde armansyz oınatqan jalpaq kúıtabaqqa uqsaıdy da, Kárımanyń ózi sonyń ortasyndaǵy membranaǵa kelip qalady eken. Sonymen membrana da, kúıtabaq ta bar, tek dybys joq. Qulaqqa urǵan tanadaı uzaq-uzaq tynyshtyq...
Kenet shettegi taz qaryn qara saýlyq barqyraı mańyrap edi, álgi tunyp turǵan tynyshtyq lezde buzyldy.
Tórt-bes aı buryn sabaq ústindegi tynyshtyqty qońyraý úni buzýshy edi. Sodan soń parta qaqpalarynyń sart-surt jabylǵany, týflıler taqasy men báteńkeler ókshesiniń jappaı shyqqan tarsyly, kúlki, kep kúlki, esepsiz kúlki...
— Keshke kınoǵa baramyz ǵoı, á?
— Kezekshi, klasty jý...
— Gúl tereıik!
— Kettik, kettik! Gúl tereıik!
Oılap tursa, sonyń bári qazir kórgen tústeı. Bári de úsh-tórt aı buryn emes, on-on bes jyl buryn bolyp ketken oqıǵalar men estigen ún, dybystar sıaqty. Kóktemde qyr tósin tutas alǵan qyzǵaldaqtar qýraǵan. Aspannan ala jazdaı túspeı, kúni boıy tynymsyz shyryldaıtyn boztorǵaılar jyly jaqqa ushyp ketti. Bul kúnderi apta saıyn kúzdiń qara sýyq jeli soǵady. Jel soqsa, bozǵylt bulttar túıdektele kóship, kóńildi qulazyta túsedi.
Iá, Kárımanyń osy bir júdeý kóńilin ázirge bir-aq nárse aýlaǵandaı. Ol - sandyq túbinde tórt búktelip, qattalyp jatqan kolokola. Klasta sońǵy sándegi kıim dese, eń aldymen osy Kárıma eleńdep, aıqulaqtana qalýshy edi. Anaý kóktemde keń balaq qynaı bel shalbardy sán jýrnalynan kórip qalyp: «Unasa ma, joq pa?»- dep, qyzdardyń aldyna álgi úlgini jaıyp salǵan da osy Kárıma. Kolokola jaıly árkim árqalaı degen. Etjendi tolyq, Altyn múldem unatpady: «Beldi qysady eken»- dep, biraz jerge aparyp tastady. Kárıma oǵan yǵa qoıǵan joq, ájeptáýir daýlasty. Úıge kelgesin de sheshesiniń gúldi shálisin beline orap, aına aldynda alaı-bulaı kóldeneńdep júrip te kórdi. Aıaǵyna oralyp, súrinip jyǵylyp qala jazdaǵasyn shálini ornyna ilip qoıdy.
Maı meıramynda aýyldyń Almatyda oqyp júrgen qyz-jigitteriniń birazy kelip qaıtqan. Kolokolanyń kókesin, áne, sonda kórdi. Keń balaq shalbar taldyrmash qyzdarǵa quıyp qoıǵandaı jarasa ketedi eken. Kárıma bolsa, ángimeniń toq eteri kerek, qynaı beldiń naq ózi. Ony klastaǵy uldar da, tipti qyzdardyń kóbi moıyndaıdy. Endeshe, urysta turys joq, qynaı belge kep balaq kolokola kerek.
Kerek kolokola kóp uzamaı pishilip, tigilip te qaldy. Bıik óksheli platforma týflı de edel-jedel tabylǵan.
Mektep bitirgen kúnniń erteńinde aq aljapqysh pen qońyr kóılekten qutylǵan Kárıma kolokolasyn kólkildetip, platformasyn tyqyldatyp, jas óspirim qyzdan boı jetkenge aınalyp, keshege oıqastap shyǵa berdi.
Sol kúni kolokola men platformaǵa árkim ár túrli qaraǵan. Alystan kezderi jetpegen qarttar jaǵy alaqandarymen kún qalqalap: «Oıboı-aý, myna bireý ártic qyz ǵoı deımin. Almatydan ártister kelipti!»- dep tamsanǵan.
Kolokola shan kótere me, joq pa, qyzdar osy máseleni kúni boıy kúńk-kúńk taldady. Matasy qandaı, qaı jerden ústinen túsip, satyp alýǵa bolady, ol da umyt qalǵan joq.
Al buryn ázildesip júretin bozbala jaǵy, nege ekeni belgisiz, ol kúni bastaryn kekjıtip-kekjıtip, qatyp-sendi de qaldy. Tipti Kárıma jaqqa qaramaýǵa tyrysty.
Átteń-átteń, sodan keıin kolokolany kıip shyǵýdyń sáti bir-aq ret tústi. Komsomol-shopandardyń «Qyzyl suńqarlar» brıgadasy ashylǵan kúni sandyq túbinde súrlenip jatqan kolokola jaryq dúnıege shyqty. Aýdannan, aıta berse oblystan basshylar keldi. Lenta qıyldy. Jas shopandarǵa ıgi tilek bildirilip, tartýlar tartyldy.
Kolokolaǵa kózi túsken ustaz-shopan basyn shaıqaǵan. Shaıqaǵan da: «Balaǵy jalpyldaǵan bul qaryndasymyz erteń qoılardy úrkitip tábetin buzar ma eken?»- degen.
Bul pikir san túrlenip, ózgerip Kárımanyń da Kýlagına jetken. Yza bolǵan qyz kolokolasyn keshke qaraı sandyq túbine atyp urǵan. Qazir shalbar sol jatqannan qattaýy jazylmaǵan kúıi mol jatyr. Keshke taman qoı baǵýdan qol bosaǵan kezde balaǵyn jelbiretip, kıip shyǵa qoıaıyn dese, serýendeıtin kóshe de, qyzyqtap qaraıtyn kóz de joq. Ustaz-shopan taǵy birdeńe deı me dep te jasqanady, sonsoń qolyna alýyn alǵanmen qaǵyp-silkip, áspettep ornyna qoıady.
...Kárıma basyn kóterdi. Qyz kolokoladaı kerek zatty oılap turǵan kezde qoı bytyrap ketipti. Tory sholaqpen tońqyldaı jelip otardy bir aınalyp shyqty.
Álgi kóńildi qulazytatyn jalǵyzsyraǵan sezim kóp uzamaı qaıta oraldy. Qarap turǵansha án aıtaıyn dep edi, shań qapqan kómeıinen deni durys dybys shyqpady. Án salǵasyn ana Raıkúldeı aıtý kerek, al óıtip aıta almasań, ánniń qadir-qasıetin ketirmeı taza qoıǵan jón.
Qorjynda jatqan tranzıstor esine tústi. Qolyna aldy. Áneýgúni brıgada ashylǵan kúni syılyqqa tartylǵan «Eho» tranzıstory. Qyzyl shkala bes-alty aq syzyqtyń boıyna jaǵalaı ornalasqan qala attarynyń árqaısysyn bir-bir túrtti.
Mynaý maqamdy qońyr ún - arabtar álemi...
«Shóp-shóp, shójelerim»... Bul taýyqtaryna jem shashyp jatqan bakýlik búldirshinder...
Jas shopandardyń suraýymen daıyndalǵan konsertimizdi bastaımyz. «Týǵan kún». Áni men sózin jazǵan Muhtar Shahanov...» Alataýy jalǵyz da, almasy men aǵashy kóp Almatynyń naq ózi. Iir-ıir dybys tolqyndary Almaty men Arqa tósindegi kóriner-kórinbes núkte - Kárımany qosyp jatty.
Kárımanyń qulaǵyna áýeli án, sonan soń tas tóbede ushyp bara jatqan samolettiń gúrili jetip turdy.
Alamoınaq tumsyǵyn shoshaıta úrip qoıyp, Kárımaǵa: «Qalaı ekemin, á?» degendeı kózi jyltyrap, qaraı qalypty. Qyz jymıdy.
Iá, kolokola qaıda qashar deısiń, áli-aq eki jyldan soń, abıtýrıent Kárıma aman bolsa, medısına ınstıtýtynan bir-aq shyǵyp qalar. Kolokolasyn sonda armansyz kıer.
Kárıma basyn kóterip edi, mana tústik, soltústik, shyǵys, batystan qaýmalap qorshap alǵan jalǵyzdyq sheginip, alys kókjıekterdiń keneresinde qyldaı bolyp qatyp tur eken.